Herr talman! Jag ska börja med att ta upp ett litet
missförstånd från Tobias Billström. När man jämför
Sverige och Eurostat måste man göra det på en jäm-
förbar basis. Det är därför som vi i Sverige räknar om
deltider till heltider. Men i EU räknar man bara dem
som arbetar heltid. Alla som arbetar deltid faller alltså
bort. Dessutom faller hela den offentliga sektorn bort.
De som arbetar där finns inte med i statistiken. Efter-
som lönegapet för de offentliganställda i Sverige är
mindre än lönegapet för dem som arbetar i privat
sektor slår det naturligtvis också när man gör jämfö-
relser mellan Eurostat och Sverige. Man kan alltså
inte göra jämförelsen på det sättet. Och vi försöker att
på olika sätt förändra Eurostat så att det ska bli möj-
ligt att göra jämförelser. Det är inte möjligt i dag.
Det är klart att man kan säga att vi ska jämföra
hur kvinnor jobbar, och kvinnor som jobbar deltid ska
då jämföras med män som jobbar heltid. Det är ett
annat sätt att se på det. Men om man ska få fram
lönegapet mellan lika och likvärdigt arbete då måste
man naturligtvis se vad en heltidsarbetande man och
vad en heltidsarbetande kvinna tjänar oaktat att kvin-
nan jobbar deltid. Man måste ju se funktionen och
inte personerna som för tillfället innehar detta.
Detta är den vedertagna strategi som man arbetar
med, inte bara i Regeringskansliet utan i alla myndig-
heter. Och framför allt är det Statistiska centralbyrån
som har ansvaret att göra denna jämförande statistik.
Och det är hela tiden från denna myndighet som jag
hämtar mitt material. Det är ingenting som jag sitter
på min kammare och hittar på för att det ska bli så
snygga siffror som möjligt i denna kammare.
Sedan kan man fundera lite grann när man lyssnar
till en moderat som går på så här. Hur skulle ni vilja
lösa detta? Ni var emot en skärpning av jämställd-
hetslagen. Den kan användas, och jag tycker att den
används för lite. Det är möjligt att den behöver skär-
pas, som en kommentar till Tina Acketoft. Och vi ska
se över detta 2004. Jag kan i dag inte säga på vilket
sätt. Men det är möjligt att det behövs en skarpare
lagstiftning.
Men Moderaterna var emot detta. Ni ville till och
med avskaffa jämställdhetslagen. Det har ni motione-
rat om. När Moderaterna talar om löneskillnader,
särskilt i offentlig sektor - Regeringskansliet är en del
av den offentliga sektorn - låter det som om kvinnor-
na borde få mer betalt. Samtidigt ska ni dra ned stats-
bidragen till kommunerna, för att ta ett exempel, med
många miljarder. Det ger ju inte kvinnorna i kommu-
ner och landsting mer betalt. Det trycker ju ned löne-
nivån. Det skulle därför vara intressant att få höra en
kommentar till det.
Jag delar helt Tina Acketofts syn på detta. Det är
strukturellt. Men det är klart att det också finns en
annan typ av löneskillnad, och det handlar om löne-
skillnader för individer för lika och likvärdigt arbete.
Det är där som vi kan använda lagen, och det är där
som vi också i Regeringskansliet nu har en hand-
lingsplan för hur vi ska komma åt det som vi miss-
tänker vara osakliga löneskillnader. Det är för vissa
grupper som detta kan synas. Vi har lämnat in en
handlingsplan till JämO. JämO tycker att den är väl-
digt bra, och nu ska vi arbeta med den. Vi ska arbeta
på så sätt att vi redan i vår lägger ut särskilda pengar,
lite drygt 500 000 kr per månad, för att rikta dem till
de personer som vi tror har oskäliga löner. Det är i
huvudsak kvinnor. Det kan i några enstaka fall också
var män. Vi har gått igenom allt detta, och vi tror att
vi har bilden ganska klar för oss.