Fru talman! I detta betänkande behandlas 26 mo-
tionsyrkanden om forskning och utbildning m.m. från
den allmänna motionstiden 2000 och 2001.
Den svenska forskningspolitiken behandlas nume-
ra i intervaller om tre år. I proposition 2000/01:3
Forskning och förnyelse, presenterade regeringen sin
forskningspolitik för åren 2001-2003.
Regeringen redogör däri bl.a. för vissa prioritera-
de områden inom miljöforskningen. Ett sådant områ-
de är forskning syftande till att utgöra underlag för
miljökvalitetsmålen och klimatpolitiken och underlag
för internationella förhandlingar. Regeringen lyfte
vidare fram forskning om biologisk mångfald och
forskning om produkter, processer och resurseffekti-
visering. Regeringen anser dessutom att forskning om
kemikalier och strålskydd samt samhällsvetenskaplig
och juridisk miljöforskning bör utgöra prioriterade
områden.
Den beslutade ordningen för forskningspolitiken
innebär att regeringen för riksdagen framlägger för-
slag om övergripande mål för forskningen och all-
männa riktlinjer för politiken. Enligt de av riksdagen
godkända riktlinjerna bör övergripande forsknings-
politiska beslut fattas av statsmakterna, medan organ
med sakkunnighet inom berörda områden beslutar om
verksamheten och den närmaste medelfördelningen.
Den 1 januari 2001 inrättades fyra nya myndigheter
för forskningsfinansiering, vilka ersatte de tidigare
nio myndigheterna. Av de nya myndigheterna är det
två som har bäring på miljö- och jordbruksutskottets
arbetsområde. Det är Vetenskapsrådet, som ska stödja
grundforskning av högsta vetenskapliga kvalitet, och
det är områdesinriktade Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande, Formas.
I reservation 1 om svensk miljöforskning fram-
håller moderaterna att miljöforskningen och mil-
jöövervakningen måste prioriteras. Det är ett sent
uppvaknande från ett parti som i praktiken inte visat
något stort intresse för miljöfrågorna. Sanningen är ju
den att det aldrig har funnits så mycket medel för
miljöforskning, och detsamma gäller för miljööver-
vakning där årets budgetanslag fick en kraftig ökning.
Moderaterna föreslog 362 miljoner kronor mindre än
regeringens anslag.
Jag vill också tillägga att stiftelsen MISTRA för-
delar ca 250 miljoner kronor per år till miljöforsk-
ning. I början av år 2001 uppgick stiftelsens kapital
till ca 4,7 miljarder kronor.
Vidare framhåller moderaterna att Sverige tidigare
var en framstående forskningsnation på miljöområdet,
men att man under senare år har förlorat kompetens
och tid.
Moderaternas uppfattning är fel och den strider
mot den utvärdering som EU-kommissionen genom-
fört. Undersökningen visar att frekvensen av antalet
svenska forskare som citerades i vetenskapliga tid-
skrifter i relation till folkmängden gav Sverige en
tätposition. Skälet till att ni står ensamma bakom
denna reservation är helt enkelt att ni inte är trovärdi-
ga på detta område, liksom på flera andra områden.
Flera talare har yrkat bifall till reservationen om
gentekniska forskningsresultat.
Beträffande forskarnas tillgång till forskningsre-
sultat publiceras som regel akademiska forskningsre-
sultat som uppnåtts med finansiering från forsknings-
råd och andra offentliga finansiärer i vetenskapliga
tidskrifter. Därmed blir resultaten offentligt tillgäng-
liga.
Beträffande forskning som utförs av eller finansi-
eras av företag kan publiceringen fördröjas eller re-
sultaten bevaras som företagshemlighet. Detta för-
hållande gäller emellertid all forskning och är inget
specifikt för genteknisk forskning. För alla företag
som lägger ned stora resurser på att utveckla innova-
tioner finns ett behov av att skydda sig mot piratkopi-
ering från andra företags sida genom patent.
Enligt europeisk patentlagstiftning får patent en-
dast meddelas uppfinning som inte tidigare varit
känd. Därför måste forskning och resultat, där avsik-
ten är att söka patent för en uppfinning, sekretessbe-
läggas till dess en patentansökan har lämnats in.
Det finns exempel på att företag utvecklat grödor
med tolerans mot ett bekämpningsmedel som företa-
get självt tillverkar. Det kan öka användningen av just
denna kemikalie i jordbruket. Samtidigt minskar
emellertid användningen av andra bekämpningsmedel
för samma ändamål.
Tillgänglig statistik och erfarenhet visar att den
totala förbrukningen av ogräsbekämpningsmedel
minskat i samband med odling av grödor som med
hjälp av genteknik gjorts toleranta mot glyfosat, som
är det bekämpningsmedel som det oftast är fråga om i
dessa sammanhang.
När det gäller växter som med hjälp av genteknik
gjorts resistenta mot skadeinsekter leder detta enligt
all tillgänglig information till en ofta dramatisk
minskning av användningen av kemiska preparat för
bekämpning av insekter. För kemibranschen som
helhet torde således gentekniken snarare minska än
öka försäljningen av kemiska preparat för ogräs- eller
insektsbekämpning.
Beträffande böndernas möjlighet att själva få välja
sitt utsäde är monopolsituationer lika oönskade inom
utsädesområdet som inom andra områden, oberoende
av om de dominerande sorterna utvecklas med gen-
teknik eller med traditionella metoder.
Vi som besökte Astra vet ju att det företaget ligger
långt framme. Man satsar 7-8 miljarder på olika
forskningsinnovationer. Det är självklart att Astra
måste få skydda sig innan någon annan får ta del av
forskningsresultaten. Det är först efter att man har fått
patent som resultatet blir fritt.
Jag yrkar avslag på denna reservation.
Som svar till Kjell-Erik Karlsson vill jag säga att
när det gäller att utfärda förskrifter om godkännande
av hovslagare har arbetet pågått sedan 1993. Jag
trodde att frågan var bortglömd, men nu har Jord-
bruksverket återupptagit arbetet med förordningens
innebörd. Jag utgår ifrån att frågan får en snar lös-
ning.
Kristdemokraterna har väckt en motion om forsk-
ning och utvecklingsfond för potatis. Den frågan
bereder man på Jordbruksverkets vegetabilieenhet.
Det ligger redan nu en ansökan från potatisodlarnas
organisation. Jag utgår ifrån att frågan kan lösas med
de gödselavgifter som ska återbetalas till näringen.
I regeringens förslag som behandlas i EU så har
regeringen framhållit att vissa medel ska gå tillbaka
till bl.a. forskning. Det innebär att även denna näring
kan få forskningsstöd.
När det gäller biodling så har denna fråga diskute-
rats ett flertal gånger.
Under 2001 utkom Jordbruksverket med sin rap-
port Biodlarnäringens förutsättningar (rapport
2001:2) i syfte att göra en genomgång av förutsätt-
ningarna för biodlarnäringen i Sverige. Under hösten
2001 gjordes en remissammanställning kring denna
remissrunda bland berörda myndigheter och biodlar-
näringens organisationer som sändes ut i samband
med rapporten. Ärendet är nu under beredning på
Jordbruksdepartementet.
I reservationerna om marinforskning och forsk-
ning om fiskefångstmetoder är det mycket riktigt att
man i går hade en utfrågning i miljö- och jordbruks-
utskottets regi där man hade landets experter och
myndigheter samlade.
Det är klart att dessa människor presenterar olika
bilder. Det finns också många intressenter i den här
frågan, konsumenter, forskare, myndigheter och poli-
tiker. Jag tror att det är viktigt att man får till stånd
någon form av samordning, inte minst när det gäller
Östersjön och de baltiska länderna. På det sättet ska
vi försöka att lösa problemen.
Regeringen har tidigare uppmärksammat t.ex. be-
kymret med torskbeståndet i våra angränsande hav.
Man anslog också 20 miljoner kronor till Fiskeriver-
ket redan förra året för att Fiskeriverket på olika sätt
skulle försöka att åtgärda den kader av dagordnings-
punkter som finns.
Problemen är stort, och jag tror att det fordras en
samordning för att komma till rätta med dem. Man
kan skylla på både den ena och andra, men regeringen
har insett att problemen snabbt måste lösas, och där-
för satsar den mycket pengar på detta.
Fru talman! Jag vill också kommentera en motion
från Lilian Virgin och Lennart Klockare där det före-
slås att man ska inrätta en permanent svampforskning
i landet.
Utskottet har erfarit att inom Sveriges lantbruksu-
niversitet bedrivs flera olika forskningsprojekt med
anknytning till svampar och svampodling. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att denna typ av
forskning och utbildning om matsvamp är viktig och
tillhör framtiden. Svampodling i kommersiellt syfte
är relativt ovanligt i Sverige, och huvuddelen av be-
hovet av svamp importeras.
Ett "svamparnas hus" där man kunde samla kvali-
ficerad forskning och utbildning är en idé man borde
gå vidare med. Jag tror det är rätt att en sådan sats-
ning bör ske i Uppsala av det skälet att SLU och
Uppsala universitet har den sammantaget största
potentialen och kompetensen inom fältet. Dessutom
finns där flera eldsjälar, bl.a. forskaren Erik Danell.
Jag tycker att det är viktigt att SLU och Uppsala uni-
versitet samlar sig i denna framtidsfråga, som kan bli
en viktig näring.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betän-
kandet och avslag på samtliga reservationer.