Fru talman! Jag kommer att hålla mig till de ge-
netiska forskningsresultaten, hästutbildningen och
marin forskning.
Utvecklingen av nya sorters grödor genom gen-
manipulation och även konventionell växtförädling
har, i kombination med möjligheten att ta patent på
levande organismer, satt frågan om alla människors
rätt till vårt genetiska arv på sin spets. De stora kemi-
kalie- och utsädesbolagen skräddarsyr nya växtsorter
för att passa deras egna bekämpningsmedel och deras
konstgödsel. Dessa bolag kan göra "sina" sorter ste-
rila så att jordbrukarna inte har någon möjlighet att
odla eget utsäde.
Parallellt med att makten över växtförädlingen
koncentreras till ett fåtal företag utarmas kunskapen
om alternativa metoder för växtförädling, och äldre
växtsorter tas ur bruk. På så sätt tillskansar sig de
stora transnationella företagen makten över hela pro-
duktionskedjan från sådd till skörd.
I tredje världen, där beroendet av de transnatio-
nella bolagen kan få betydligt större konsekvenser än
i Sverige, är det ännu viktigare med bevarandet av de
traditionella sorterna och förädlingsmetoderna för att
jordbrukare inte ska bli helt utlämnade till de tran-
snationella kemikalieindustrierna. Detta tar vi upp i
vår reservation nr 3.
Fru talman! Antalet hästar i Sverige är närmare
230 000. Hästar måste skos var sjätte till åttonde
vecka. En korrekt skoning är nödvändig för att hästen
ska klara de påfrestningar som den utsätts för. Det är
därför risk att djuret kan fara illa om inte skoningen
sköts av folk med kunskaper och utbildning för just
detta. Det behövs alltså auktoriserade hovslagare.
Det har även riksdagen tidigare ansett. För cirka
åtta år sedan beslöt nämligen riksdagen att införa ett
system för godkännande av hovslagare. Som skäl för
det beslutet anförde man att det är betydelsefullt att
hovslageriverksamheten bedrivs på ett djurskydds-
mässigt godtagbart sätt. Men trots detta beslut har det
ännu inte utformats några gällande föreskrifter för
förordningen. Därför bör regeringen få i uppdrag att
snarast verkställa beslutet från 1993 så att hovslagare
kan bli auktoriserade. Detta framför vi i vår reserva-
tion nr 4.
Efter den fiskeutfrågning som vi hade här i Riks-
dagshuset i går framgår det ganska klart att det be-
hövs en förstärkt satsning på den marina forskningen.
Vi har i dag större kunskaper om landsmiljöerna än
om våra vattenmiljöer. Det råder delade meningar om
vad som påverkar fisket och fiskbestånden. En viss
förlamning verkar råda. Kunskapen om de marina
ekosystemen hos olika aktörer behöver förbättras för
att förståelse för sambanden i de marina ekosystemen
ska få genomslag samt för att rätt beslut ska kunna tas
när det gäller åtgärder.
Forskning på området behövs eftersom marina
livsmiljöer länge har påverkats negativt av bl.a. över-
gödning, exploatering och fiske. Förändringar av
algbälten och ålgräsängar försämrar förutsättningarna
för fiskreproduktion på grunda bottnar. Det är syn-
nerligen viktigt att dessa livsmiljöer skyddas och
tillåts återhämta sig för att bevara den biologiska
mångfalden.
Kunskapsbristen är påtaglig när det gäller biolo-
gisk mångfald i haven. Även om Östersjön är ett av
världens mest studerade havsområden, vilket vi fick
veta i går på utfrågningen, finns det behov av en
förstärkt havsforskning. Vi behöver även bättre
forskning och uppföljning av utvecklingen av selekti-
va redskap.
Fritidsfisket i våra sjöar, vattendrag och kustom-
råden står i dag för ca 70 % av det totala konsum-
tionsfisket. Detta kan i sig utgöra ett hot mot den
biologiska mångfalden på vissa ställen. En speciell
form av fritidsfiske i våra marina miljöer är det lokala
omfattande nätfisket på grunda områden. Dessa om-
råden är reproduktionslokaler för ett antal fiskarter.
Detta fritidsfiske kan utgöra ett hot mot vissa arter.
Det behövs, som jag nämnt tidigare, mer akvatisk
forskning och kunskap för att få fram en fullständig
bild av fiskets situation. Detta påtalar vi i reservation
nr 7.
I det här betänkandet behandlar vi även en motion
om basanslag till Stiftelsen Biodynamiska forsk-
ningsinstitutet. Vid behandlingen av budgetproposi-
tionen föreslog vi att riksdagen skulle ge stiftelsen ett
basanslag för dess verksamhet. Vi avlämnar nu i det
här betänkandet ett särskilt yttrande i vilket vi förut-
sätter att den möjlighet som finns att ge stiftelsen ett
basanslag inom ramen för de nuvarande forsknings-
anslagen kommer att användas.
Fru talman! Vi står bakom samtliga våra reserva-
tioner, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till
reservation nr 7.