Fru talman! Dagens försvarsdebatt handlar for-
mellt om nästa års anslag och inriktning. Det kan ju
också sägas vara en uppföljning av den stora destruk-
tionsprocess som majoriteten i denna kammare star-
tade 1999 och fortsatte våren 2000. Jag tror, om jag
minns rätt, att moderaternas företrädare i debatten då,
Henrik Landerholm, kallade processen för "en okont-
rollerad förstörelseprocess".
Jag ska be att få återkomma till vad som sades i
denna kammare för exakt ett år sedan från företrädare
från regeringspartiet och se hur orden, tankarna och
det ekonomiska anslaget hållit i den s.k. verkligheten.
Det ska jag göra genom att titta på vad som nu har
hänt och vad som händer efter bara ett år.
Fru talman! Jag vill redan nu yrka bifall till vår
reservation nr 1. Självklart står jag bakom alla reser-
vationer från Moderata samlingspartiet, men för tids
vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reser-
vation 1.
Människor som kostat miljarder att utbilda, ny-
byggda fastigheter för många miljoner, nybyggda
anläggningar som kostat miljarder och materiel som
kostat hundratals miljoner har avvecklats och ska
avvecklas. Det ska ske, som vi sade i försvarsdebatten
i fjol, i den takt som måste påstås vara okontrollerad.
Vi var överens om att en försvarsreform var all-
deles nödvändig, men vi ställde inte och ställer inte
upp på en okontrollerad process för att genomföra
denna reform. Vi påstod då och påstår nu att perso-
nalförsörjningen är och var ett av de värsta exemplen
och att många viktiga frågor inför den här processen
var oklara. En förändring av värnpliktssystemet, en
ny befälsordning, ändrade villkor för tjänstgöring
utomlands, visstidsanställda soldater och sjömän -
detta som exempel på oklara frågor.
Jag beklagar att försvarsministern inte har anmält
sig till debatten kring ekonomin. Men vid närmare
eftertanke - då man noga läser propositionen och
betänkandet - kanske det inte är så förvånande att
försvarsministern inte finns här. Det är ingen rolig
läsning, varken vad som skett kvalitetsmässigt med
försvaret eller vad som åter håller på att hända med
ekonomin, ännu ett mörkt år och ännu ett år med
kraftiga överskridanden. Därför kanske man ska ha
förståelse för att försvarsministerns ställningstagande
är att inte delta.
Fru talman! Jag tittade i protokollet från fjolårets
debatt, och jag läser ordagrant vad försvarsutskottets
vice ordförande Tone Tingsgård sade i debatten:
"Jag är dessutom övertygad om att i den budget
som nu fastställs för år 2001 har vi föreslagit på kro-
nan när precis så mycket pengar som behövs för att
klara detta."
Nu ska jag ärligt säga att jag inte är insatt i vilka
krav som en socialdemokrat har på att ekonomin ska
"gå ihop", men om man säger att det går jämnt upp,
t.o.m. på kronan, och det i verkligheten blir 500-600
miljoner i underskott måste detta trots allt kallas vid
sitt rätta namn: Ett misslyckande!
Vi påpekade detta med den svaga ekonomin i de-
batten i fjol och anklagades då för att "ha en onödigt
pessimistisk syn på frågorna". Man behöver inte vara
särskilt stor matematiker för att göra en bedömning
av vem som låg närmast den s.k. sanningen.
I dag har vi alltså svaret. 500-600 miljoner i un-
derskott, eller "överutnyttjande", som jag såg att
högkvarteret kallade underskottet.
Då det gäller utgifterna för försvaret totalt för år
2002 och vår mening har vi detta redovisat i vårt
särskilda yttrande nr 1.
Då vi tittat på vad som krävs ekonomiskt har vi
sett på vad som behövs för att skapa rimliga förut-
sättningar för omstrukturering och utveckling av hela
totalförsvaret. Vi anser att för att genomföra detta
krävs en offensiv och annorlunda inriktning än den
som majoriteten här i riksdagen beslutat om.
En av de viktigaste försvarspolitiska frågorna
framöver är hur vi skapar balans mellan uppgifter och
resurser för att ett svenskt försvar ska utgöra ett ef-
fektivt och flexibelt säkerhetspolitiskt instrument.
Vårt förslag syftar helt till att kunna anpassa för-
svaret för att verka i olika situationer. Våra försvars-
system måste också utformas och göras så att de i
fredstid kan utgöra stöd till samhället.
Våra förslag syftar också till att försvaret ska
kunna öka sin förmåga att delta i internationella insat-
ser.
Det behövs självklart medel för att klara detta. Vi
menar att försvaret ska utvecklas på ungefär samma
ekonomiska nivå som under de två senaste försvars-
beslutsperioderna. Detta gör att vissa moderna för-
band, som nu majoriteten vill avveckla, i stället bör
vidmakthållas för att omstruktureras och dessutom
förses med ny materiel.
Nu har alltså majoriteten genom ett beslut i kam-
maren den 21 november fastställt försvarsramarna.
Vårt förslag var alltså att vi ville tillföra den militära
delen i totalförsvaret ytterligare 3 miljarder för näst-
kommande år.
Trots de stora begränsningar som gjorts och görs
är diskrepansen mellan planerad verksamhet och
verklig kostnad oerhört tydlig. Jag kan konstatera att
effekterna av de besparingar som Försvarsmakten i år
tvingas till är mycket kraftiga. Sammantaget drabbas
inte bara internationaliseringen av försvaret, utan
också utvecklingen av den s.k. insatsorganisationen,
som riksdagen fattat beslut om. I flera avseenden
senareläggs det som skulle vara klart 2004 - senare-
läggs till en osäker framtid!
Det är närmast bestickande att läsa Försvarsmak-
tens årsredovisning 2000, där ÖB kommenterar:
"Det allvarliga i överskridandet på förbandsansla-
get är att det inte identifierats under genomförandet.
Ledning, kontroll och överblick, såväl centralt som
lokalt, vad avser lönebildningen och övriga kostnads-
fördyringar, borde ha varit fastare i samband med
omstruktureringen. Åtgärder borde ha vidtagits för att
under året möta en sådan utveckling."
Det sagda och övrigt visar att Försvarsmakten inte
har tillräcklig kontroll över den beslutande verksam-
hetens driftskostnad. Försvarsmakten bär ett stort
ansvar för dessa djupt otillfredsställande förhållan-
den. Samtidigt är detta ansvar i stort sett omöjligt att
utkräva från en enskild befattningshavare med den
organisation och de former för ledning som hittills
har valts.
Likväl är regeringens ledning av Försvarsmakten
långt ifrån invändningsfri. Ansvaret för det uppkom-
na läget delas av regeringen och Försvarsmakten. Och
vi vet att ÖB i utskottet redovisat att underlagen inför
försvarsbeslutet våren 2000 var behäftade med, som
han sade, "stora osäkerheter avseende basfakta". Det
skulle vara intressant att i dag höra vad Tone Tings-
gård har för kommentar kring detta.
Det går att ta del av delårsrapporten för första
halvåret 2001, som överlämnades till regeringen den
15 augusti, där Försvarsmakten redovisar kraftfulla
reduceringar. Trots detta pekar prognosen för hela
året på ett ekonomiskt utfall som blir minst cirka en
halv miljard större än tilldelad ram.
Alltså: Den planerade verksamheten kommer att
kosta lika mycket som föregående år. Vidtagna åtgär-
der ger uppenbarligen ingen effekt, och ytterligare
reduceringsåtgärder måste, enligt ÖB, övervägas. Det
här är alltså långt, långt ifrån det tal som Socialdemo-
kraternas företrädare i debatten i fjol, Tone Tings-
gård, sade skulle ske.
Det skulle nu och här i dag vara bra om vi fick hö-
ra vad majoriteten har för planer då ÖB säger i sin
kommentar att "ytterligare reduceringsåtgärder måste
till". Vilka ytterligare reduceringar har ni socialde-
mokrater planerat? Svaren hoppas jag kommer senare
i debatten i dag från Tone Tingsgård i frånvaro av
försvarsministern.
Fru talman! Dagens betänkande är också en
mycket tråkig läsning - ur en försvarsväns ögon - då
det gäller verksamheten och vad som skett med kva-
litet och hur uppsatta mål nåtts, eller i många fall inte
nåtts.
I betänkandet kan man läsa bl.a. följande:
· Arméstridskrafternas förband har nått utbild-
ningsmålen endast på grupp- och pluton- samt i
vissa förband endast till kompaninivå.
· Målen för stridsvagnsförbanden har inte nåtts.
· Vissa fartygsbesättningar har inte nått acceptabel
utbildningsnivå.
· Uppsatta mål i förband för marinstridskrafternas
grundutbildning kan inte nås.
· Pilotutbildningen har halverats, och uppsatta mål
har inte nåtts.
· Ett antal flygförare har inte fått någon flygtid.
· Helikopterförbanden har inte kunnat öva i plane-
rad utsträckning.
· Hemvärnet har inte kunnat ha någon verksamhet
andra halvåret 2001.
· I de markoperativa förbanden har fältdugligheten
gått ned.
Detta var alltså ett plock ur betänkandet och från
den s.k. verkligheten och där just orden inte nåtts
tyvärr är vanligt förekommande, detta trots att inte
bara de pengar som funnits ser ut att förbrukas, utan
också pengar som inte finns kommer att förbrukas.
Jag förutsätter att Tone Tingsgård kommer med sina
synpunkter kring vad som nu händer med det svenska
försvaret.
Vi vet också att Ekonomistyrningsverket kommit
med kraftiga påpekanden, där det bl.a. sägs följande:
- Vår bedömning är att det är oklart vem som inne-
har helhetsansvaret för att ekonomin utvärderas,
analyseras och eventuellt balanseras.
- Den bild som framkommer ur vår studie och som
vidare betonas vid analys av prognosarbetet är att
det saknas en kontinuerlig och konstruktiv dialog
mellan högkvarteret och förbanden.
Verket sade vidare:
- Vår granskning visar att förbandschefernas insikt i
ekonomiska frågor är mindre genomgripande. Det
tas ingen hänsyn till ekonomisk kompetens vid
befordring till förbandschef.
Detta var alltså Ekonomistyrningsverkets bild -
en dyster bild av ekonomistyrningen i det svenska
försvaret.
Vi moderater har under processen i utskottet före-
slagit annorlunda anslagsbeteckningar och innehåll
för det militära försvaret, liksom en förändring av
beslutsprocessen. Vi har föreslagit och föreslår, enligt
vår reservation nr 1, att den årliga driften av den
befintliga organisationen i all planering, budgetering
och uppföljning ska särskiljas från den framtida ut-
vecklingen. Vårt förslag innebär att anslaget till freds-
främjande verksamhet förs över till utgiftsområde 7.
Vi föreslår alltså att anslaget Fredsfrämjande
truppinsatser ska utformas som ett beredskapsanslag.
Det finns utvecklat i vår reservation nr 1.
Vårt syfte med detta förslag är att vi ska tydlig-
göra - det är viktigt, tycker vi - ansvarsförhållanden
och de beräkningar som ligger bakom de förslag
riksdagen har att ta ställning till.
Vårt förslag syftar också till att tydliggöra skillna-
den mellan riksdagens beslut om den långsiktiga
inriktningen och den årliga budgeteringen. Vi anser
att vårt förslag innebär en naturlig uppdelning av
riksdagens beslut i två delar. Det tydliggör också
riksdagens ansvar för de långsiktiga besluten om
försvarets uppgifter och förmågor samt anskaffning,
uppsättning och avveckling av materiel och militära
förband.
Då det gäller inriktningen av förbandsverksam-
heten måste vi fatta beslut som ger oss en försvars-
förmåga, inte bara i dag utan för kanske 15-20 år
framåt. Det gäller att se på frågorna långsiktigt.
Jag har tidigare tagit upp problemen med uppsatta
mål i verksamheten.
Jag noterar också att de flesta värnpliktiga i dag
ges en ofullständig utbildning och att officersutbild-
ningen reduceras. I det läge som försvaret nu befinner
sig i är det utmanande att fortsätta med stora investe-
ringar som inte tillför Sverige ökad försvarskapacitet.
Vår åsikt är att ännu ej genomförda stora omlokalise-
ringar, som nu innebär stora investeringar, borde
avbrytas.
Det finns alltså mycket att säga kring ekonomin
och hur försvaret hanterar sin ekonomi. I slutändan är
det trots allt regeringen som bär ansvaret om stora
underskott kommer och nya svarta hål dyker upp. Jag
tänker bl.a., då det gäller tveksamma satsningar, på
exempelvis vad som händer med Swedints flyttning
från Almnäs till Kungsängen. Jag har haft förmånen
att diskutera den frågan med försvarsministern ett
antal gånger här i kammaren, och alltid har jag fått
lugnande svar: Bygget och flytten ska ske inom den
tid man aviserat, och bygget kommer att kosta vad
som från början var planerat. Så har försvarsministern
alltid svarat.
Jag hade tänkt ställa en följdfråga kring detta till
försvarsministern, men nu ställer jag frågan till Tone
Tingsgård: Vilken summa är det som i dag gäller för
flytten av Swedint? Hur många hundra miljoner är ni
beredda att satsa? De skriftliga handlingar jag har fått
från Almnäs projektgrupper visar att kostnaderna där
har skjutit i höjden med raketfart och att det inte är
särskilt långt kvar till miljardstrecket.
Jag tror - men hoppas självklart att jag har fel -
att flytten och byggkostnaderna i Kungsängen kom-
mer att bli högre än vad man från början sade. Vi
kommer att följa frågan framöver. Utan att ta ut något
i förskott verkar den bli lika dåligt underbyggd som
uttalandet att budgeten skulle gå ihop exakt på kro-
nan.
Vi anser att ingenting säger emot att Swedints
placering i dag inte kan fortsätta, alltså som en solitär.
Ingenting talar enligt vår mening för att Swedints
verksamhet måste ligga vid ett fredsförband.
Andra tveksamma investeringar som gör att tidi-
gare mycket försvarsvänliga människor börjat tvivla
på försvaret är vad som skedde på F 10 i Ängelholm,
först stora hangarbyggen och sedan nedläggning. Så
kan vi inte fortsätta att hantera folks skattepengar! Jag
är fullt medveten om att det är ett annat anslag och att
det är ett fastighetsbolag som betalar investeringarna,
men det är trots allt statens och skattebetalarnas
pengar som vi hanterar i denna riksdag.
Ni som kommer från andra håll i landet måste
mötas av mer förstående människor, men i mitt hem-
län Dalarna ifrågasätts användandet och resursut-
nyttjandet av försvarsanslaget. Man ifrågasätter olika
investeringar som Ängelholm och Swedint, som jag
tidigare har nämnt.
När det gäller anskaffning av materiel kvarstår vår
oro för luftförsvarets utveckling och för den del som
så att säga utgör Sveriges luftvärnsförmåga.
Fru talman! Jag påstår att regeringen inte har
kontroll över ekonomin. I utskottet har vi gång på
gång hört att det anställts ekonomer så att det nu ska
bli ordning, men inte blir det så. Nya hål - tidigare
var de svarta - i färgnyansen rödgrön finns. Vi vet
alltså att det för i år talas om ett underskott på 500-
600 miljoner.
I betänkandet i dag finns en summering för år
2000. Det talas om en överförbrukning av anslaget
för förbandsverksamheten. Överförbrukning är ett
finare ord för att man har spräckt budgeten. I fjol
handlade det om 700 miljoner. Just det: 700 miljoner!
Vi i utskottet säger också att Försvarsmakten nu
måste få fram - och det är regeringens sak att se över
detta - säkra metoder för kostnadsberäkningar, eko-
nomiredovisning och ekonomistyrning, som jag tidi-
gare har tagit upp.
I utskottet år 2000 efterlyste vi och saknade en
koppling mellan de olika verksamhetsgrenarna och
tillhörande kostnader. Vi pekade på att det måste
komma till stånd en jämförelse av kostnadsutveck-
lingen mellan olika år. Vi pekade också på att det
klart och tydligt måste framgå hur olika förmågor
utvecklats, vilken effekt åtgärder givit och vilka bris-
ter som kvarstår.
Vi konstaterar nu att det skett en viss förbättring,
men noterar trots detta att det finns ytterligare en rad
förbättringar som måste till. Jag har bl.a. redovisat
vad Ekonomistyrningsverket har sagt, och det är
allvarsord.
Fru talman! Vår oro över styrning och ekonomi av
dagens svenska försvar är stor. Lika stor är oron över
att många mål i verksamheten inte har nåtts eller
kommer att nås vare sig nu eller kanske ens om två
tre år. Den oron är stor, t.o.m. mycket stor.