Fru talman! Budgeten för totalförsvaret presente-
rades efter den 11 september, men var i stora delar
förstås färdig innan dess. Flera frågeställningar som
jag tror att många har brottats med efter det ryms
inom, eller har anknytning till, detta utgiftsområde.
Efter terrordåden i New York och Washington
den 11 september är vår värld annorlunda. Frågor om
trygghet och säkerhet har fått en annan aktualitet och
innebörd än tidigare. Egentligen borde vi inte vara
förvånade. Inom åtminstone detta utskott har vi i flera
år talat om nya hot och risker. Vi har i flera år pekat
på att hotet i dag snarare kommer från löst samman-
satta terrorgrupper än från andra stater. Men när flyg-
planen flög in i World Trade Center och Pentagon
stod vi ändå mållösa och handfallna. Jag tror att de
flesta först tänkte: Det kan inte vara sant. Det måste
vara något fel. Detta kan inte ha hänt! Men det har
hänt.
Efter den 11 september 2001 ser och vet vi att den
säkerhetspolitiska verkligheten är komplex och
mångfasetterad på ett sätt som vi ändå inte riktigt
kunde föreställa oss innan.
Försvarsutskottet har för sin del inhämtat vilka be-
redskapsåtgärder som vidtogs efter den 11 september,
bl.a. av företrädare för Försvarsmakten och Rikspo-
lisstyrelsen. Vi har också förstått att Regeringskansli-
et har inlett en översyn av beredskapssystemet och
regelverket. Utskottet utgår från att riksdagen oriente-
ras om resultatet av denna översyn. För övrigt är
betänkande nr 2 mer adekvat än budgetbetänkandet
när det gäller dessa frågor.
Den förändring eller raminriktning av Försvars-
makten som nu pågår kommer att fortsätta för att det
svenska försvaret ska kunna möta de nya hot och
risker som vi ser i dag med så skrämmande tydlighet,
men som Försvarsberedningen under de senaste åren
lyft fram och pekat på i en rad rapporter. I den senaste
har sex av sju riksdagspartier - alla utom Moderater-
na - skrivit sig samman om en analys av vad hoten
betyder för hela vårt samhälle. Mycket av detta
kommer att behandlas i den proposition om det civila
försvaret som regeringen har aviserat till våren.
Vårt försvar kommer även fortsättningsvis att vara
ett folkförsvar baserat på allmän värnplikt med ut-
rymme för många frivilligorganisationer. Pliktfrågor
och frivilligorganisationsfrågor kommer att behandlas
i särskilda propositioner till våren.
I dag vill jag bara säga två saker: Budgeten talar
om att dagersättningen för värnpliktiga höjs. Det är
bra. Det är också klart att värnplikten som princip
ligger fast. Det är bra. Ett av många goda skäl för det
är att om det säkerhetspolitiska läget försämras så
måste vi ha möjlighet att snabbt ta ut fler än i dag.
Händelserna den 11 september visar hur snabbt en
sådan förändring kan ske.
Utgångspunkt för vår försvarsplanering är den
militära alliansfriheten. Den bidrar till vår egen sä-
kerhet och därmed till säkerheten i vårt närområde.
Den ger också en handlingsfrihet som vi inte skulle
ha annars. Men den ställer krav på vår försvarsplane-
ring och på nivån för våra försvarsutgifter. Vi har i
förhållande till vår folkmängd ett stort och dyrbart
försvar. Det är en konsekvens av vårt behov av att
kunna försvara oss men också av vår ambition att
kunna medverka internationellt och med hög kvalitet.
Fru talman! Årets budget för totalförsvaret läggs
fast i en orolig värld. Därför är det värdefullt, och en
bra signal, att så många av riksdagens partier är över-
ens om grunderna för säkerhetspolitiken och om
inriktningen för totalförsvaret. Den budget som ut-
skottets majoritet står bakom innebär en god avväg-
ning mellan vårt behov av att upprätthålla en grund-
läggande försvarsförmåga, vår möjlighet att bidra till
fred och säkerhet i omvärlden och vår möjlighet att
stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred.
Budgeten för utgiftsområde 6 innebär ett anslag
på 45,8 miljarder kronor. Det är mycket pengar. Men
Moderaterna vill som enda parti ha mycket mer. Det
skulle vara intressant att veta vilka säkerhetspolitiska
hot Moderaterna ser som motiverar ett radikalt högre
försvarsanslag i dag än under det kalla kriget. Samtli-
ga övriga partier har i Försvarsberedningen skrivit
ihop sig om en i grunden gemensam syn på säker-
hetspolitiken. Moderaterna, som fortfarande står
utanför beredningen, har väl sin analys.
Försvarsmakten har förra året haft, och har inne-
varande år, problem att hålla sin budget. Det är sant.
Det är allvarligt, och regeringen arbetar tillsammans
med Försvarsmakten och Ekonomistyrningsverket för
att lösa de problem som visat sig under året som har
gått. Man gör alltså den översyn som Kristdemokra-
terna efterlyser. Naturligtvis spelar omställningspro-
cessen in som en försvårande omständighet. Det är
den största omdaningen någonsin som Försvarsmak-
ten genomför. Men desto viktigare är det att arbetet
med ekonomisystem och uppföljning fortsätter och
kommer till bra resultat. Det är ett grundläggande
krav på Försvarsmakten att man ska kunna hålla sig
inom de ekonomiska ramar som angivits.
Jag är tillfreds med att det beräknade anslaget till
fredsfrämjande insatser i dag beloppsmässigt svarar
mot den insats som Sverige gör. Det är bra, för det
har funnits problem.
Genom att sammanföra anslagen A 1 och A 2 till
ett samlat förbandsanslag slår regeringen dessutom
två flugor i en smäll, anser jag. Dels understryker
man på det här sättet att fredsfrämjande insatser är en
huvuduppgift för Försvarsmakten och inte någonting
vid sidan om, dels får man genom sammanslagningen
en lösning på problemet med kortsiktig finansiering
av oplanerade insatser. Det är en lösning som utskot-
tet har efterlyst länge.
På denna punkt finns det två reservationer - en
från Moderaterna och en från Folkpartiet. Ingetdera
parti vill slå ihop anslagen, men av olika skäl. Folk-
partiet menar att en sammanslagning gör det möjligt
för regeringen att lura riksdagen. Jag förstår inte det.
Det ska framgå av budgeten - och det gör det också -
hur stora insatser som planeras och hur många miljo-
ner som är budgeterade. Moderaterna går motsatt väg
och gör ett beredskapsanslag för extrakostnaderna
och placerar det inom ett annat utgiftsområde, dvs.
minimal insyn för riksdagen och för försvarsutskottet.
Beredskapsanslaget - vad det nu är - ska innebära att
medlen helt ska stå till regeringens förfogande. Det är
olikt Moderaterna att visa en sådan tillit till regering-
en och en sådan liten aktning för riksdagen. Det är
dessutom oerhört tveksamt om det är en lösning.
Fru talman! Utskottets betänkande har förorsakat
ytterligare fem reservationer och tre särskilda yttran-
den. Jag väljer att inte kommentera dem nu, utan jag
vill i stället uttrycka en tillfredsställelse över den
stora samsyn som ändå råder i den här frågan.
Det råder också samsyn kring det tillkännagivan-
de om ett gemensamt system för radiokommunikation
av TETRA-standard som utskottet gör, nu för vilken
gång i ordningen vet jag inte. Jag är inte riktigt säker
på effekten av det heller. Men vi gör detta i alla fall,
och den här gången gör vi det med gott stöd av justi-
tieutskottet.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag
och avslag på samtliga reservationer. Jag tänkte inte
säga någonting om helikoptrar. Ingenting i de beslut
som vi fattar i dag innebär någon som helst föränd-
ring mot de beslut vi har fattat tidigare i år och förra
året.
Innan jag slutar helt vill jag tacka kansliet för go-
da insatser. Ni besitter inte bara en stor förmåga att
sortera i det myckna skrivande som vi alstrar, utan ni
har också en fantastisk lyhördhet även för det nästan
icke utsagda. Det underlättar mycket, särskilt för oss.