Fru talman! I det här betänkandet behandlas alltså
utgiftsområde 6 Totalförsvar med de två politikområ-
dena försvarspolitik och skydd mot olyckor. Jag yrkar
redan nu bifall till reservation 2. Margareta Viklund
kommer senare att behandla bl.a. Kustbevakningen.
Det vidgade säkerhetsbegreppet ger nya förutsätt-
ningar för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Kra-
vet på handlingsfrihet kommer i fokus. Vårt moderna
men sårbara samhälles motståndskraft mot nya typer
av hot kräver god krishanteringsförmåga utmed hela
skalan fred, kris och krig. De nya säkerhetspolitiska
hoten måste tas på allvar, vilket terrordåden i New
York och Washington den 11 september har visat. I
betänkande FöU2 som behandlas senare i dag ut-
vecklar vi de förslag som vi framfört för att möta
olika hot från terrorism.
Sverige tar ett nödvändigt steg från storskalig in-
vasionsplanering till en bredare utgångspunkt för
försvars- och krisplanläggning. Av geografiska skäl
är den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet
viktigast, men genom terrordåd och den snabba IT-
utvecklingen får vi även ett "globalt närområde".
Samtidigt innebär globaliseringen, de nya säkerhets-
politiska hoten och politisk instabilitet att oroligheter
och kriser i omvärlden kan få direkta konsekvenser
för Sveriges och medborgarnas säkerhet.
En av de viktigaste försvarspolitiska frågorna
framöver är därför hur vi skapar balans mellan upp-
gifter och resurser för att ett svenskt folkförankrat
försvar ska utgöra ett effektivt och flexibelt säker-
hetspolitiskt instrument.
Av geografiska skäl är det naturligt att Östersjöre-
gionen och det övriga närområdet är de områden där
Sverige kan bidra mest och ta ett större ansvar för en
fortsatt fredlig utveckling. Att stärka det regionala
samarbetet och att inlemma Östersjöområdet i en
alleuropeisk och transatlantisk säkerhetsordning är
därför en hörnsten i Sveriges säkerhetspolitik. Här
spelar EU och östutvidgningen en viktig roll liksom
det säkerhetsskapande PFF-samarbetet. Säkerheten i
Europa bör främst lösas med en gemensam säkerhets-
och försvarspolitik inom ett utvidgat EU.
Trots vissa positiva tendenser utgör Ryssland
alltjämt en osäkerhetsfaktor i det svenska närområdet,
inte minst avseende NBC-stridsmedel, där Rysslands
innehav utgör de enda permanent stationerade i nä-
rområdet.
Ett öppet och nära samarbete med Nato är och bör
vara en naturlig del av svensk säkerhetspolitik. Sveri-
ges medlemskap i EU utgör i sig en säkerhetspolitisk
fördel för vårt land. Sveriges framtida säkerhet måste
tryggas tillsammans med andra fria och demokratiska
nationer i Europa.
Fru talman! Försvarsmaktens utveckling från ett
stort invasionsförsvar till ett modernt, högteknolo-
giskt och flexibelt insatsförsvar med hög personell
och materiell kvalitet och god anpassningsförmåga
mot nya hot och risker innebär en genomgripande
förändring i Försvarsmakten. Samordnade insatser
kräver hög lednings, informations- och underrättelse-
förmåga på alla nivåer.
Omställningskostnaderna beräknas till ca 11 500
miljoner kronor för åren 2000-2004. Inte kunde jag
ana dessa höga kostnader den 12 januari 1999 när jag
lämnade Kristdemokraternas avvikande mening i
Försvarsberedningens rapport Förändrad omvärld -
omdanat försvar. Vi skrev där: "Att på kort tid ge-
nomföra en planerad ominriktning och reduktion av
Försvarsmakten inför ett nytt försvarsbeslut innebär
stora kostnader."
Även om det ekonomiska utfallet av verksamhe-
ten på Försvarsmaktens olika anslag sammantaget
hållits har ett överskridande på förbandsverksamheten
av besparingsskäl nu lett till omfattande neddragning-
ar på verksamheten i år. Detta urholkar Försvars-
maktens förmåga att vara ett effektivt och aktivt sä-
kerhetspolitiskt instrument när det gäller vårt natio-
nella försvar liksom för att medverka i internationella
fredsfrämjande operationer och att anpassa försvaret i
händelse av en försämrad säkerhetspolitisk omvärlds-
utveckling.
Kristdemokraterna anser att det allvarliga över-
skridandet av anslaget Förbandsverksamhet måste
leda till en översyn av den ekonomiska styrningen
och uppföljningen av verksamheten i syfte att skapa
stabilitet i den framtida verksamheten. Det är även
viktigt att det ställs tydliga krav på redovisningssys-
tem och faktureringsrutiner i den nya organisa-
tionsenheten FMLOG, så att det blir som försvarsut-
skottet betonade, nämligen "att de mycket stora för-
ändringar som nu sker inom underhållsorganisationen
verkligen leder till avsedda effektivitetsvinster och
kostnadsreduceringar". Så fort som möjligt måste
regeringen se till att Försvarsmakten skapar säkra
metoder för ekonomiredovisning och ekonomistyr-
ning som ett enhälligt utskott skriver.
Fru talman! I en svårförutsebar omvärldsutveck-
ling är det nödvändigt att ha beredskap också för att
dagens gynnsamma säkerhetspolitiska läge kan
komma att försämras. Vi måste därför fortsatt ha en
betryggande försvarsförmåga för att kunna möta både
närtida hot mot vårt land och framtida hot vid om-
världsförändringar.
De säkerhetspolitiska övervägandena och hot och
risker mot Sverige ligger till grund för försvarets
huvuduppgifter. Genomgående för försvaret ska vara
dess flexibilitet och förmåga att verka i olika situatio-
ner och med olika grad av insatser. Kristdemokrater-
na anser att de krav på grundläggande försvarsförmå-
ga och grundberedskap som riksdagen fattade beslut
om i mars förra året ska ligga fast och inte urholkas
genom resursbrist.
Fru talman! Det som är mest oroande inom politi-
kområdet försvarspolitik är den mycket låga för-
bandsverksamheten. Regeringen bedömer i budget-
propositionen att Försvarsmaktens operativa förmåga
utifrån de fyra huvuduppgifterna är godtagbar. Sam-
tidigt anges att övningar med kompletta förband har
måst inskränkas till samövning av funktioner samt att
officerarnas förmåga att leda sammansatta större
förband i komplexa stridssituationer inte har förbätt-
rats.
I propositionen nämns bl.a. följande: En reduce-
ring av all påverkbar förbandsverksamhet har skett,
övning av underhålls- och sjukvårdssystem och
kompletta underhållskedjor har endast genomförts i
begränsad omfattning, arméstridskrafternas förband
har endast nått utbildningsmålen på grupp- eller plu-
tonsnivå. Detta är inte bra.
Den grundläggande försvarsförmågan som, enligt
Försvarsberedningens bedömning, motverkar ett
invasionshot under överskådlig tid har under de se-
naste åren urholkats genom den ekonomiska situatio-
nen. Eftersom de flesta av oss vill kunna försvara vår
demokrati även efter 15-20 år gäller det att planera
långsiktigt.
I modern krigföring är det alltmer väsentligt att
kunna uppträda integrerat och samordnat med utnytt-
jande av alla stridskrafter. Förmågan till väpnad strid
på alla konfliktnivåer och utnyttjande av förband i
behovssammansatta operativa insatsstyrkor är den
verksamhet som Försvarsmaktens resurser ska kraft-
samlas till. Detta kräver mycket god samverkansför-
måga. Dessa förmågor är nödvändiga för att vi ska ha
beredskap att kunna möta angrepp i samband med
kriser som kan utvecklas ur nuvarande omvärldsläge
och för att vi ska kunna vidta rimliga anpassningsåt-
gärder.
Det är därför viktigt att samordna övningsverk-
samheten, så att förbandsverksamheten alltmer kan
inriktas mot övningar av operativt sammansatta in-
satsstyrkor för att på så sätt utveckla personalens
kompetens.
Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a.
i övningsverksamheten som är helt nödvändig för att
behålla och inspirera kvalificerad personal. Att öva
med hela typförband och ge officerarna möjlighet till
praktisk chefsträning är ett måste. Det räcker inte att
lära sig plutons ram.
Hela denna situation med nästan obefintlig öv-
ningsverksamhet handlar ju också om förtroendet för
Försvarsmakten bland de anställda. Att t.ex. endast få
tanka fordonet men inte få köra tär på förtroendet. Vi
kristdemokrater instämmer till fullo med utskottets
markering: "En fortsatt sådan utveckling får allvarliga
konsekvenser för Försvarsmaktens förmåga." Rege-
ringens ambitioner på papperet är godtagbara, men de
måste snarast konkretiseras. Dyrt förvärvad kompe-
tens får inte slösas bort. Det tar tid att bygga upp
förmåga.
Fru talman! Ominriktningen från ett invasionsför-
svar till en insatsorganisation med hög kompetens,
kvalitet och flexibilitet kräver en förstärkning av
utbildnings- och övningsverksamheten. En väl ut-
vecklad förbandsverksamhet ger den kompetens som
krävs för att förbanden ska kunna nå hög operativ
förmåga i framtida insatsmiljöer. Vi kristdemokrater
satsar därför offensivt och avsätter 500 miljoner kro-
nor till förstärkt förbandsverksamhet under 2002 som
framgår av reservation 2.
I reservation 5 framför vi betydelsen av en
grundläggande och kontinuerlig förbandsverksamhet
som vidmakthåller och utvecklar den grundläggande
försvarsförmågan, grundberedskapen och anpass-
ningsförmågan.
Fru talman! I flera år har det nu redovisats pro-
blem inom helikopterförbanden. Krigsförbandens
förmåga har inte ökat jämfört med föregående år. Låg
flygtidsproduktion, brister i materieltillgänglighet och
ett besvärande vakansläge har bidragit till allt färre
övningar. Följden har blivit att förbandens förmåga
har minskat ytterligare. Alla helikopterbesättningar
uppfyller inte de krav som ställs, och detta har lett till
att alla flyguppdrag inte kan lösas.
Helikopterförbanden är en viktig del i insatsorga-
nisationen eftersom deras styrka är god operativ rör-
lighet och förmåga att samverka med mark, sjö- och
flygstridskrafter samtidigt som de utgör en värdefull
samhällsresurs. Kristdemokraterna anser liksom ut-
skottet att fortsatta åtgärder måste vidtas som säker-
ställer helikopterförbandens fältduglighet och till-
gänglighet på helikoptrar.
Fru talman! I budgetpropositionen föreslås nu ett
anslag med rubriken Förbandsverksamhet, beredskap
och fredsfrämjande truppinsatser m.m. för att skapa
en större flexibilitet i planeringen och användningen
av resurser när avvägningar ska göras mellan interna-
tionella insatser och övrig verksamhet. För år 2002
har regeringen beräknat ca 1,2 miljarder kronor för
fredsfrämjande truppinsatser under det nya anslaget.
Dessutom tillägger regeringen att om svensk medver-
kan med trupp under år 2002 inte skulle rymmas
inom de ekonomiska ramarna, kommer den att över-
väga att snabbt omfördela medel för detta ändamål.
För att kunna vidmakthålla den grundläggande
försvarsförmåga som beslutats krävs en stabilitet i
förbandsverksamheten - jag vill återigen betona det-
ta. Deltagandet i internationella fredsfrämjande insat-
ser får inte urholka det nationella försvaret. Kostna-
den för den svenska ambitionsnivån att uthålligt per-
sonalförsörja förband vid internationella insatser på
ca 1 500 personer och under kortare perioder ca 2 000
personer kan uppskattas till mellan 1,5 och 2 miljar-
der kronor. Denna summa för fredsfrämjande insatser
bör därför på sikt finnas tillgänglig.
Kristdemokraterna har krävt att det klart ska
framgå hur stor del av anslaget som är beräknat för
fredsfrämjande truppinsatser. Jag kan nu konstatera
att vårt krav kommer att bli tillgodosett med utskot-
tets skrivningar.
Fru talman! Det moderna öppna samhällets sår-
barhet har ägnats allt större uppmärksamhet under
senare år. För att vi ska kunna skapa ett tryggare och
säkrare samhälle med stor motståndskraft mot svåra
påfrestningar krävs en djupare samverkan mellan
olika sektorer i vårt samhälle. Krav på omedelbar
förmåga har ökat inom flera samhällsviktiga verk-
samheter. Att kunna hantera och förmedla informa-
tion mellan olika myndigheter blir därmed avgörande
för en snabb och effektiv insats. I moderna mobilra-
diosystem är det nu möjligt att olika användargrupper
kan fungera oberoende av varandra, samtidigt som
det finns stora möjligheter till samkommunikation när
man så önskar. I flera länder i Europa pågår nu arbe-
tet med att införa ett nytt kommunikationssystem typ
TETRA.
För att Sverige ska få en bättre katastrofberedskap
är det viktigt för medborgarnas trygghet att den statli-
ga och kommunala räddningstjänsten, polisen, sjuk-
vården, tullen, kustbevakningen och Försvarsmakten
har väl fungerande kommunikationer vid akuta insat-
ser. Kristdemokraterna anser att regeringen därför
snarast bör utarbeta ett förslag till upphandling av ett
nationellt radiokommunikationssystem baserat på
TETRA-standard. Vårt motionsyrkande tillstyrks nu
delvis.
Ett enigt försvarsutskott framförde i våras i ett
tillkännagivande att tiden är lämplig för att införa ett
gemensamt system för många användare. Den svens-
ka polisen har nu påbörjat en egen upphandling efter-
som inga besked har getts om ett nationellt kommu-
nikationssystem. Utskottet är återigen enigt i denna
fråga och anser att polisens system ska byggas på så
sätt att det på sikt kan utvecklas till ett landstäckande
gemensamt system för alla samhällsviktiga verksam-
heter.
Erfarenheterna visar att goda möjligheter till
kommunikation är en avgörande faktor för en fram-
gångsrik insats. Ytterst handlar det om människors
säkerhet, och ett nationellt TETRA-nät kommer att
öka möjligheterna att rädda liv.