Herr talman! Sverige behöver skogen och
skogsindustrin. Det tror jag att vi är helt överens om.
Tyvärr måste man konstatera att medvetenheten om
värdet på den svenska skogen när det gäller hela den
svenska nationen är dålig.
Ofta framställs skogen och skogspolitiken i de-
batten som ett miljöproblem. Vi måste faktiskt nyktra
till när det gäller synen på skogen som en resurs. Jag
tror att näringsministern och jag har samma uppfatt-
ning om detta, även om vi har lite olika syn på hur det
skall gå till.
Skogsnäringen är vår största aktör på världsmark-
naden. Inemot 85 % av produktionen i Sverige går på
export. Intäkterna motsvarar 93 miljarder kronor, och
nettoöverskottet var 76 miljarder kronor 1998. Det
här är inga små pengar. Det motsvarar kostnaden för
försvar, barnbidrag, föräldraförsäkring och EU-avgift.
Skogen är en ekonomisk motor i samhället. I
skogsindustriklustret, om man uttrycker det så, finns
26 % av alla industrianställda. Skogen är en viktigt
faktor också när det gäller sysselsättningen.
Skogen är också en utomordentligt viktig faktor
när vi ser på framtiden, framtidsutveckling och tek-
nik. Det är lika mycket datateknik i en modern pap-
persmaskin som det är i en jumbojet. Det visar att det
här är en näring som kräver resurser. Samtidigt vet vi,
om vi ser hur läget är, att skogsnäringen kämpar i en
hård internationell konkurrens. Lönsamheten är dålig,
och olika länder hanterar skogsfrågan på olika sätt.
Detta gäller inte minst inom EU. I det här avseendet
vill jag fråga näringsministern om han vill utveckla
lite grann hur han ser på skogsfrågorna inom EU. Vi
har sagt att vi inte vill ha någon gemensam skogspo-
litik, men vissa länder börjar nu satsa kraftigt natio-
nellt med EU-pengar. Hur skall vi möta den situatio-
nen?
Jag menar att vi i detta läge måste gå in på flera
områden. Vi måste förbättra företagsklimatet gene-
rellt; det gäller i och för sig för alla företag. När det
gäller skatterna oroar sig skogsnäringen för skatte-
växlingsproblemet. Hur ser näringsministern på det-
ta? Från skogsnäringens sida säger man att man drab-
bas om man råkar ut för en långtgående skatteväx-
ling. En annan fråga gäller dieselskatten. Varför skall
man betala högre dieselskatt när man tar fram råvaran
trä i skogen än man behöver göra när man tar fram
råvaran malm i gruvan? Energipolitiken är en annan
viktig fråga. Det här motsvarar 18 % av nettokostna-
derna för skogen. Elbehovet ökar. Hotet om kärn-
kraftsavvecklingen skapar osäkerhet i vår viktigaste
näring.
När det gäller skogstransporterna vill jag säga att
skogsindustrin är landets största fraktare på våra
vägar. Man räknar med att det faktum att man inte får
fram sina produkter i tid motsvarar omkring
75 miljarder kronor per år, tror jag att det var.
Näringsministern tog upp miljöpolitiken. Den frå-
gan är viktig. Jag menar nämligen att vi redan nu ser
vilka negativa effekter miljöbalken har på skogsnä-
ringen. Jag återkommer till det. Forskning och ut-
veckling måste bli bättre. Skogens folk och företräda-
re och det politiska samhället måste vara bättre på att
gå i takt. Jag vill återkomma också till det eftersom
vi, om vi inte är beredda att gå in mera aktivt när det
gäller slutförädling, tappar konkurrensmöjligheter i
framtiden.