Fru talman! Jag skulle vilja ge ett allmänt
värdeomdöme om detta betänkande. Med all
respekt för begäran att vi skall ha ett vårdat
språkbruk i kammaren måste jag säga att det bara
finns ett ord som täcker detta betänkande, och det
är rappakalja.
Det finns ett sällskapsspel som heter så, och där
definierar man ordet. Det finns tre definitioner.
Först avsåg det en blandning av surmjölk och mjöl,
sedan blev det dålig svagdricka, och i modern tid är
det ''en hiskelig blandning''. Detta betänkande är
en hiskelig blandning, och det är ett sorglustigt
ärende. Det är en blandning av komponenterna
post, avreglering, moms, bolagsbildning och
marknadslösningar, som har blivit rappakalja.
Fru talman! Posten fungerade förr tämligen väl. År
1992 gick den med en vinst på 1,6 miljarder, en
vinstmarginal på 5 %. Man hade en avkastning på
17 %. Det var en tämligen väl fungerande
verksamhet. I EU använder man ibland i
byråkratin ett uttryck som säger att man inte skall
laga saker som inte är sönder. Det är en mycket bra
princip. Men det är vad riksdagen nu har gjort.
För att kunna laga saker som inte är sönder måste
man först slå sönder dem, och det har riksdagen
gjort. Den har slagit till och slagit sönder.
Monopolet på brev slopades i januari 1993. Posten
skall bli bolag i mars 1994, och det skall bli moms
på brev i mars 1994.
Dessa beslut verkar oproblematiska. Men se det är
de inte! Det är nästan som den gamla klassiska
anekdoten: Ni tror ni förstår det här, men vänta tills
jag har förklarat det! Det är precis vad som gäller
här.
Frågan har beretts. Finansutskottet har yttrat sig,
näringsutskottet och trafikutskottet, men inte
skatteutskottet -- som Bruno Poromaa påpekade.
Det visade vikten av beredning, och att man inte får
glömma något utskott. Nu har man hamnat i ett
läge som i schacktermer kan beskrivas som patt.
Det är att man inte ännu är schack, men man kan
inte flytta någon pjäs utan bli helt matt, och det blir
man när man fattat dessa beslut.
Fru talman! Vi skall studera detta. Till ledamöterna
i kammaren och på rummen, till protokollet och till
medierna vill jag säga: Det är en hisnande färd vi
kan få om vi läser detta betänkande.
På s. 7 sägs att det inte skall vara 25 %
mervärdesskatt på brev utan 12 %. Det är Ny
demokrati som har fått igenom det för att gå med på
bolagiseringen. Vad innebär detta? Jo, enligt min
mening innebär det att staten förlorar på att införa
denna skatt. Posten kommer att göra momsavdrag,
och intäkterna kommer att bli mindre än Postens
avdrag. Det är därför Postverket/nya bolagsposten
tycker om detta.
De tjänar på förslaget. Det blir alltså en dold
skattesubvention till Postverket. Det torde inte
Karl-Gösta Svenson kunna förneka. Det är en
underlig effekt av detta hotchpotch. Men det skall
bli mycket värre, fru talman.
På s. 8 i betänkandet citerar man en motion av Lars
Biörck. Där säger han att mervärdesskatten på
porto medför administrativa problem. Det är en
mycket kraftig underdrift. Längre fram i
betänkandet står det att det finns goda möjligheter
för Riksskatteverket och Posten att gemensamt
komma fram till rutiner som klarar detta. Detta, fru
talman, är en mycket kraftig överdrift.
Man har slopat en bestämmelse som undantog
brevbefordran från mervärdesskatt -- jag tror att
det är 8 § punkt 7 i mervärdeskattelagen -- men man
har kvar punkt 8 som säger att det inte finns någon
mervärdesskatt på frimärken.
Fru talman! Till våren kan vi köpa frimärken här
nere i bankhallen. Vi betalar för dem, men vi har
inte erlagt någon mervärdesskatt per definition. Vi
köper två frimärken. Sedan tar vi upp frimärkena
på rummet. Det ena sätter vi in i ett filatelialbum --
vi har inte betalat någon mervärdesskatt. Det andra
frimärket klistrar vi på ett brev. Vi har fortfarande
inte betalt någon mervärdesskatt. Sedan tar vi med
brevet och lägger det på en postlåda. Simsalabim,
helt plötsligt har vi betalat mervärdesskatt. Ett
filosofiskt mycket intressant faktum. Det händer
något transcendentalt i det ögonblick man stoppar
in brevet i den gula lådan. Då har man betalt
mervärdesskatt.
Det går inte att slå i mig att det förhåller sig så. Jag
tror inte att kammarens ledamöter kan förklara
detta för någon skattskyldig. Detta är omöjligt. Det
är ett klassiskt politikerbeslut som aldrig borde
komma upp i kammaren. Det lämpar sig utmärkt
för att raljera med i TV-program som Glashuset,
Apropå osv. Man har åstadkommit ett hotchpotch.
Detta är bestämmelser som klart strider mot
varandra. Vi hade sluppit en sådan oformlig
lagstiftning om man hade låtit bli att laga saker som
inte var sönder och om man låtit bli att slå sönder
ett väl fungerande postverk. Man borde inte ha
börjat med marknadsexperimenten och bolagiserat
Posten. Nu har man ställt till det för sig.
Fru talman! Jag drar över någon sekund bara. Det
första jag kommer att göra om vi blir medlem i
EU -- vilket jag inte hoppas -- blir att anmäla
svenska staten för EU-domstolen för att den har
bestämmelser som strider mot den rättsordning
som finns i EU. Det har Sverige med dessa
rättsregler. Man tar de facto ut moms på frimärken
fast det står i lagen att man inte gör det.