Fru talman! Konsten är en gåva från konstnären
till samhället, och samhället måste vara berett att ge
något tillbaka. Förutsättningar måste skapas för att
kulturskaparna ska få drägliga livsvillkor och möjlig-
heter att utöva sin konst utan att ekonomiskt stå på
ruinens brant. I dag är det många konstnärer som har
svårt att klara sitt uppehälle, och det har flera tidigare
talare varit inne på. Många måste därför ha även ett
annat arbete. Bland de olika konstnärsgrupperna är
det bildkonstnärerna som har de lägsta inkomsterna.
För att minska behovet av s.k. brödjobb finns ett antal
stöd och ersättningar. Många av de stödformer och
försäkringsvillkor som är skapade i samhället är inte
anpassade efter konstnärens speciella arbetsvillkor
och livssituation.
För att nå en kulturell frihet och mångfald i Sveri-
ge måste dessa brister i systemet uppmärksammas
och justeras. Vi kristdemokrater menar att samtliga
politikområden bör samordnas så att rimlig hänsyn
kan tas till konstnärernas speciella förhållande.
Fru talman! I SOU 1997:190 gjordes en kartlägg-
ning av konstnärernas verksamhetsinriktning och
ekonomiska situation. Av den kan man dra några
slutsatser. Konstnärerna är i inkomsthänseende inte
en enhetlig grupp. Det är förhållandevis stora in-
komstskillnader mellan grupperna. För den i storlek
dominerande gruppen bildkonstnärer är den genom-
snittliga bruttoinkomsten 98 500 kr, vilket kan jämfö-
ras med författare och översättare som har en medel-
inkomst på 174 000 kr och skådespelare som har en
medelinkomst på 194 000 kr.
Konstnärer har i genomsnitt klart lägre inkomster
än befolkningen i övrigt, samtidigt som konstnärerna
har en mycket hög utbildningsnivå. Enligt den här
undersökningen har 47 % genomgått en eftergymna-
sial utbildning under tre år eller längre tid, vilket kan
jämföras med den yrkesarbetande delen av befolk-
ningen i övrigt som ligger på drygt 10 %. Bland bild-
konstnärerna och de formgivande konstnärerna har
inte mindre än 51 % en högre utbildning, vilket är
anmärkningsvärt med hänsyn till dessa gruppers låga
inkomster.
Vi kristdemokrater anser att staten bör överväga
nya metoder och stödformer som kommer fler konst-
närer till del. Vi anser att en översyn av de nuvarande
stödformerna bör göras, där även många av de goda
förslagen från Konstnärsstödsutredningen tas till vara.
Detta har vi tagit upp i en gemensam motion tillsam-
mans med Folkpartiet, Centerpartiet och Moderater-
na.
I betänkandet har vi ett tillkännagivande om att en
översyn ska göras av den individuella visningsersätt-
ningen. Det här är, som vi har hänvisat till i en mo-
tion, bl.a. för att titta på hur det poängsystem som
tillämpas fungerar och vilka återverkningar det har på
olika konstkategorier men också om det är lämpligt
att vidga begreppet "offentlig ägo" till att omfatta
även andra ägargrupper, t.ex. kyrkliga församlingar,
studieförbund, fackförbund osv.
Det är också ett faktum att konstnärernas situation
påverkas av beslut som fattas inom andra utgiftsom-
råden. Fru talman! Ett exempel härpå är pensionsre-
formen som genomfördes för ett par år sedan och som
får konsekvenser som förefaller mindre lämpliga för
konstnärer inom bl.a. dans och musikområden på
grund av dessa yrkens speciella karaktär. Vidare
anser vi att det är angeläget att regeringen och Ar-
betsmarknadsstyrelsen tar särskild hänsyn till kultur-
arbetarnas specifika arbetsvillkor vid tillämpningen
av de nya a-kassereglerna och aktivitetsgarantin.
Fru talman! Jag är väl medveten om att en särskild
utredare fått i uppdrag att se över frågor rörande
konstnärernas villkor. Vi vill trycka på detta, och jag
yrkar bifall till reservation 8 under punkt 8 i betän-
kande KrU17.
Fru talman! Utskottet tillkännager i betänkandet
KrU18 för regeringen behovet av en förutsättningslös
översyn av Statens konstråds verksamhet. Vi krist-
demokrater är mycket glada att detta tillkännagivande
nu görs. Vi har haft uppe frågan om behovet av en
översyn vid ett flertal tillfällen i olika motioner och
diskussioner i utskottet. Det känns både glädjande
och tillfredsställande att vi nu är överens om detta.
Våra utgångspunkter för behovet av en översyn ut-
vecklar vi i en motion.
Jag vill också, fru talman, avslutningsvis säga att
vi anser det vara ett gott initiativ av regeringen att ha
utsett år 2001 till arkitekturår. Men vi ser en risk i att
de satsningar som gjorts inte tas till vara. Därför är
det oerhört viktigt att det genomförs en utvärdering
och uppföljning innehållande slutsatser. En sådan är
också utlovad av kulturministern, men vi vill gärna
påminna om detta.
Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga re-
servationer där kristdemokraterna finns med i båda
dessa betänkanden, men vill för tids vinnings skull
här i kammaren som jag tidigare anfört yrka bifall
förutom till reservation 8 under punkt 8 i betänkande
KrU17 också till reservation 6 under punkt 10 i be-
tänkande KrU18.