Fru talman! I propositionen föreslås att det
kommunala bostadstillägget, KBT, ersätts med ett
statligt bostadstillägg till pensionärer.
Bostadstillägg föreslås utges med 85 % av
bostadskostnad mellan 100 kr och 4 000 kr.
Av propositionen framgår att hälften av
kommunerna för närvarande har enhetliga regler
och ersätter 90 % av bostadskostnad mellan 150 kr
och 3 500 kr per månad. Övriga kommuner har
enligt propositionen som regel samma
bostadskostnadsgränser men ersätter
bostadskostnad med mellan 85 och 100 %.
Verkligheten har alltså format reglerna i flertalet av
kommunerna.
Regeringen framhåller att den föreslagna
förändringen innebär omfördelningar mellan
pensionärerna. Många pensionärer får sänkt
bostadsbidrag, konstaterar regeringen. Det kan
röra sig om att fyra femtedelar av pensionärerna får
försämringar.
Enligt regeringens eget exempel innebär
förändringen att pensionärer med höga hyror får
upp till 300 kr mer i bostadstillägg, medan
pensionärer med medelhöga hyror får sänkt
bostadstillägg med som mest 125 kr per månad.
Den konkreta innebörden av denna proposition är
att pensionärer med låg hyra får betala de höjda
bidragen till dem som har höga hyror. Återigen
drabbar regeringens felriktade spariver dem som
redan har det problematiskt att få sin ekonomi att
gå ihop, de s.k. fattigpensionärerna.
Tidigare har i denna kammare fattats beslut om
besparingar som slår hårt just mot pensionärerna.
Även de besparingsförslag inom vuxentandvården
som nu behandlas i socialförsäkringsutskottet
skulle, om de går igenom, slå väldigt hårt mot
främst pensionärerna.
Vad har denna grupp gjort regeringen för ont som
ständigt skall drabbas av försämringar, medan
andra områden får kanske omotiverat ökade stöd
och bidrag? AMS t.ex. kan inte göra av med sina
anslag utan öser nu ut pengar på mer eller mindre
tvivelaktiga projekt.
En mycket ansvarstagande och orättvist drabbad
organisation, PRO, framhåller bl.a. att KBT-tagare
i kommuner med en boendekostnad under 3 650 kr
per månad i regel får minskat bostadstillägg.
Därvid bör observeras att över 80 % av KBT-
tagarna har en bostadskostnad under 3 500 kr per
månad.
I det ekonomiska läge som råder för kommunerna
torde de inte vara villiga att utge kompletterande
bostadstillägg. Dessutom har övergångstiden,
under vilken kommunerna får rätt att skjuta till
egna pengar för att lindra försämringen, satts till
fyra år, vilket inte korresponderar med de
ändringar som blir erforderliga för BTP fr.o.m. år
2000, då det nya ålderspensionssystemet enligt
planerna skall införas.
Det skall observeras att kommunerna inte är
skyldiga att skjuta till egna medel. Det finns bara
en möjlighet för dem att göra det.
PRO, vars åsikter regeringen härmed kör över,
ansluter sig i stort till Ny demokratis rättvisare
förslag.
Nu är det bara så att vi återigen kommer att få rätt,
även i denna fråga. Verkligheten kommer att utvisa
detta. Tyvärr går det inte på detta stadium att öppet
erkänna att vårt förslag har samklang med vad som
är rättvist och verkligt.
Beklagansvis rör det sig nu om politik och inte sunt
förnuft.
Orättvisa omfördelningar kan vi inte acceptera.
Det saknas anledning att frångå de av flertalet
kommuner tillämpade reglerna. De reglerna bör
läggas till grund för de statliga systemet.
Enligt vårt förslag bör alltså bostadstillägg till
pensionärer utges med 90 % av bostadskostnaden
mellan 150 kr och 3 500 kr. Vårt förslag torde
förutom att vara rättvist dessutom vara
statsfinansiellt neutralt, jämfört med regeringens
förslag. Med vårt förslag kan man med kalkyler visa
på att jämlikheten blir bättre med en lägre nedre
hyresgräns, med en lägre övre hyresgräns och med
hög bidragsprocent.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till vår
reservation nr 1 vid mom. 2 och 3.