Fru talman! Vi är förhållandevis överens i detta
ärende. De tidigare talarna har berättat vad
propositionen innehåller, så jag skall inte upphålla
mig vid det och dra förslaget en gång till. Men vi har
olika mening på ett par punkter.
Ny demokrati och Vänsterpartiet har ansett att
förslaget till en övre hyresgräns på 4 000 kr och en
nedre på 125 kr per månad och 85 %
ersättningsnivå leder till att man ger för höga
bostadsbidrag till pensionärer som bor dyrt och för
låga till dem som har låga hyror.
Partierna föreslår att detta skall ändras. Arne
Jansson vill göra systemet neutralt. Berith Eriksson
vill såvitt jag förstår egentligen ha mer pengar.
Jag skulle bara vilja säga att det är väldigt svårt att
dra några slutsatser om vem som egentligen
drabbas av olika regler. Jag kan faktiskt hänvisa till
5 kap. i KBT-utredningen, som handlar om KBT-
strukturen i kommunerna. Det visar sig att det är
väldigt svårt att dra några slutsatser om vad som är
fördelningsmässigt riktigt eller inte.
Det beror på att den hyresnivå pensionärerna har i
hög grad bestäms av när de debuterade på
hyresmarknaden. Det hänger alltså ihop med
reglering. Det finns ingen vetenskapligt korrekt
nivå, men jag måste säga att jag tror att man har
funnit en ganska bra avgränsning. Det är viktigt att
få in de allra äldsta pensionärerna i nyare bostäder
där det blir lättare att sköta dem med hjälp av
hemtjänst osv. Därför tror jag att den avvägningen
att man skall ge litet högre bostadsbidrag när
hyreskostnaderna är högre är korrekt. Då kan vi
förbättra de äldre pensionärernas bostadsstandard.
Jag yrkar därför avslag på Arne Janssons
reservation och på motsvarande del i Berith
Erikssons meningsyttring.
Berith Eriksson tar också upp en annan diskussion.
Hon säger att det egentligen inte är önskvärt att vi
har bostadsbidrag, utan vi borde i stället öka
pensionstillskotten. Ja visst, det tycker också jag.
Då skulle man slippa rätt mycket av
gränsdragningsproblem, marginaleffekter osv.
Problemet är bara att man får en mycket mindre
precision och att det skulle behövas mycket mer
pengar med en sådan ordning. Med bostadsbidrag
riktar man insatserna bättre, och med tanke på den
brist i statens kassakista som vi har får vi nog vänta
på att ta bort bostadsbidragen till förmån för högre
pensionstillskott eller garantipensioner, som det
blir i framtiden.
Ett särskilt problem som utskottet har ägnat sig
mycket åt är den hyressättning som har tillämpats
för flerbäddsrum på ålderdomshem och sjukhem.
Jag tycker att man med tillfredsställelse kan notera
den goda samtalstonen i utskottet, där vi har
kunnat diskutera oss fram till skrivningar som vi
föreslår skall ges regeringen till känna.
Vi tycker inte att det räcker med att regeringen
konstaterar att det är mycket svårt att reglera
frågan. Det är i och för sig riktigt. Man kan
naturligtvis se över bostadsbidragen, men vi vill att
regeringen närmare skall överväga dessa problem.
Föreligger det t.ex. verkligen ett hyresförhållande
om jag får dela ett tvåbäddsrum med en för mig
ganska okänd person? Om jag och min make delar
rummet, råder naturligtvis ett hyresförhållande
med ordentlig besittningsrätt, men hur är det i det
första fallet?
Vi tycker att man skall överväga sådana saker och
även vad som i sådana fall är en skälig
hyressättning. Det finns pensionärer med KBT
vilka har drabbats av mycket höga hyror för
flerbäddsrum.
Ytterligare ett problem, som berördes ganska
ingående i KBT-utredningen, har föranlett en
socialdemokratisk reservation. Hyreshöjningar
kan ske automatiskt på grundval av att databand
eller registerupplysningar utväxlas mellan
fastighetsföretaget och myndigheterna, utan att
pensionären meddelats om detta.
Jag reserverade mig i det läget faktiskt på den
punkten. Jag ansåg att ett sådant här förfarande
inte är så bra, eftersom det innebär en
kostnadspress utan kostnadsmedvetande. Det
egendomliga var, även om man inte skall dra alltför
stora växlar på saken, att i Göteborgsregionen, där
man har tillämpat denna metod, var hyrorna högst.
De var t.ex. betydligt högre än i
Stockholmsområdet, vilket är förvånande.
Andra spörsmål som man måste beakta är
integritetsfrågor över huvud taget och olika typer
av lokala register, som ju är reglerade i lag. En
fråga som inte fått någon lösning är vem som är
skyldig att lämna uppgift om något fel uppstår. Är
det den som får bostadsbidraget, den som
möjligtvis har meddelat fel uppgifter eller den som
har behandlat uppgifterna felaktigt? Man såg ingen
lösning på detta. Departementet har väl observerat
detta och faktiskt följt reservationen på denna
punkt. Jag tror att det är en ganska god avvägning.
Man skall vidare alltid ta hänsyn till de
administrativa förenklingar som kan göras. I det
avseendet har man inte samma problem på
avtalspensionssidan.
Vad gäller övergångstiden finns det krav på att man
skall vänta med att göra det kommunala
bostadsbidraget statligt tills den nya pensionen
träder i kraft år 2000. Vi skall komma ihåg att när
vi skall övergå från kommunalt bostadstillägg för
pensionärer till ett statligt sådant måste vi också
utföra vissa skatteväxlingar mellan stat och
kommun, vilka kommer att påverka det generella
statsbidraget till kommunerna.
Också vid övergången till garantibelopp måste vi
göra vissa ganska svåra växlingar, eftersom
garantibeloppet då i motsats till folkpensionen blir
beskattningsbart i kommunerna. Det är inte
meningen att de pengarna skall finnas kvar i
kommunerna, utan de skall överföras till staten.
Den erfarenhet som jag har är att man alltid skall
göra saker försiktigt, och jag tror att det är bäst att
genomföra detta i ett antal steg. Det är tillräckligt
komplicerat, och att införa ett pensionssystem är
mycket komplicerat. Jag tror att departementet
även på denna punkt har gjort en ganska vettig
avvägning.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan samt avslag på reservationerna och på
hemställan i meningsyttringen.