Fru talman! Jag vill tacka justitieministern för sva-
ret.
Bakgrunden till min interpellation är just den rap-
port som Riksdagens revisorer har lämnat. De har
granskat regeringens beslut om nedläggning av häktet
i Östersund. De säger att beslutet om nedläggning av
häktet i Östersund var fattat på ofullständigt och
missvisande underlag. Nedläggningen kan innebära en
kostnad i stället för en besparing. De kompletterande
beräkningar som revisorerna genomfört visar att be-
slutet leder till betydande tillkommande kostnader.
Resultatet av revisorernas beräkningar avviker mycket
från de ursprungliga beräkningar som Kriminalvårds-
styrelsen redovisade för Justitiedepartementet och
som låg till grund för regeringens beslut.
Vidare anser också revisorerna att om ett beslut
förväntas påverka andra delar av rättsväsendet eller
andra departementsområden, bör statsfinansiella och
samhällsekonomiska konsekvenser regelmässigt beak-
tas. Till detta skall också läggas det generella krav
som ställs på alla myndigheter om att beakta de regio-
nalpolitiska konsekvenserna av sina beslut. Detta är
viktigt, men ansvaret för den totala sammanvägningen
måste ju ligga hos regeringen.
Enligt min uppfattning är nedläggningen av häktet
i Östersund ett typfall. Det visar vikten av att alla
berörda verksamheter beaktas, om ett beslut om att
förändra eller lägga ned verksamheter inte skall leda
till att kostnader övervältras på andra myndigheter
och att ingenting i slutändan egentligen är vunnet, inte
ens ekonomiskt.
Justitieministern säger i sitt svar att regeringens
beslut föregåtts av samhällsekonomiska bedömningar.
Men jag har i alla fall inte kunnat utläsa något om
detta i det underlag som regeringen hade att ta ställ-
ning till i samband med beslutet.
Att statens verksamheter skall bedrivas kostnad-
seffektivt i det rådande statsfinansiella läget är ju
riktigt. Vi måste göra besparingar. Men det finns en
uppenbar risk för felaktiga beslut när varje sektor
skall reducera verksamheter samtidigt som inte vik-
ten påtalas av att analyser verkställs när det gäller
konsekvenser och effekter för staten och samhället i
övrigt.
Denna stuprörssyn på verksamheterna kommer på
sikt att få förödande effekter, i synnerhet för regioner
som för sin överlevnad är mycket beroende av närhet
till statliga serviceverksamheter.
Det förtjänar att i detta sammanhang påminna om
verkligheten. Jämtlands län täcker hela södra Sverige,
från Ystad till norr om Norrköping. En nedläggning
av häktet i Östersund innebär att de häktade skall
föras till Härnösand. Fram och tillbaka är det fråga
om 56 mil. I Östersund finns på senare tid, förutom
beslutet om häktet, ett flertal exempel på beslut om
förändringar av statliga verksamheter där man inte
redovisar statsfinansiella konsekvenser eller sam-
hällsekonomiska effekter.
Alla är vi medvetna om behovet av en effektiv
verksamhet. Det innebär också att vi samlat har för-
sökt hitta nya effektiva verksamhetslösningar. Man
kanske prövar nya former. Så har skett i det här fallet
också. Alla farhågor som fanns visar sig nu ha blivit
bekräftade.
Jag måste slutligen fråga ministern om det ändå
inte, mot bakgrund av den massiva kritik som fram-
förts framför allt från Riksdagens revisorer, finns
anledning att ta visst intryck och om hon är beredd att
positivt behandla det nya förslag till en bra verksam-
hetslösning som plockats fram.