Fru talman! Berit Andnor har frågat mig om jag
delar Riksdagens revisorers uppfattning att beslutsun-
derlaget för nedläggning av bl.a. häkten måste inne-
hålla analyser och konsekvensbedömningar i ett vida-
re samhällsekonomiskt perspektiv. Frågan är ställd
mot bakgrund av nedläggningen av häktet i Östersund
och den granskning som Riksdagens revisorer har
gjort av ärendet (rapport 1995/96:6). Berit Andnor
har också frågat mig, med hänvisning till Riksdagens
revisorers rapport, om jag tänker vidta några åtgärder,
eventuellt en omprövning av hela beslutet att lägga
ned Östersundshäktet.
Regeringen beslutade i april förra året att bl.a.
häktet i Östersund skulle läggas ned. Häktet lades ned
den 31 december 1995. Det fanns flera sakliga skäl
till detta. Häktet i Östersund, med 15 årsarbetskrafter,
var med sina 18 platser ett av de minsta häktena i
landet. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen behövdes bara
omkring hälften av häktesplatserna för att klara verk-
samheten inom Östersunds upptagningsområde. Häk-
tet var också dyrare än andra häkten, med en alltför
hög driftskostnad per plats.
Ytterligare en utgångspunkt var de synpunkter
som har lämnats av Europarådets s.k. Tortyrkommitté
(kommitté till förhindrande av tortyr och omänsklig
eller förnedrande behandling eller bestraffning).
Kommittén har besökt Sverige vid två tillfällen under
de senaste åren och den har då bl.a. kritiserat bristen
på gemensamhetsutrymmen och sysselsättning för de
intagna vid landets häkten.
En av regeringens prioriterade uppgifter är att
humanisera kriminalvården och i det ligger bl.a. att
öka de intagnas möjlighet till gemensamhet. De ut-
rymmen som fanns vid häktet i Östersund uppfyllde
inte de krav som bör ställas på ett häkte i dessa avse-
enden.
Regeringens utgångspunkt är att alla myndigheter
skall bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt.
Viktigt är dock att regeringen också beaktar arbets-
marknads- och sysselsättningspolitiska frågor samt
regionalpolitiska frågor. Det är regeringens uppgift att
väga samman alla aspekter och göra en helhetsbe-
dömning av vad som bäst gagnar samhället i stort.
Vad som är viktigt i detta sammanhang är att alla de
beslut om besparingar som regeringen fattar av stats-
finansiella skäl har sin grund i en samhällsekonomisk
bedömning. Detta betyder bl.a. att arbetsmarknads-
och regionalpolitiska konsekvenser och behov av
åtgärder på en övergripande nivå har vägts in i rege-
ringens beslut om att sanera statens finanser.
Kriminalvårdens verksamhet skall bedrivas kost-
nadseffektivt. Sådana överväganden kan, som i fallet
Östersund, leda till att verksamheten på en viss ort
bör läggas ned. Ett sådant beslut får naturligtvis kon-
sekvenser för andra myndigheter och organisationer,
främst inom andra delar av rättsväsendet. Självklart
måste också dessa konsekvenser vägas in i bedöm-
ningen. Så skedde också inför beslutet att lägga ned
häktet i Östersund. De beräkningar som gjordes visa-
de att en nedläggning, sedd också i detta större sam-
manhang, var motiverad och således skulle leda till en
minskning av kostnaderna för rättsväsendet.
Riksdagens revisorer, som har modifierat beräk-
ningarna, konstaterar att det är otvetydigt att krimi-
nalvården gör en besparing då häktet läggs ned, men
drar inte någon entydig slutsats om huruvida rege-
ringens beslut var statsfinansiellt och samhällseko-
nomiskt motiverat. Enligt min uppfattning bör sam-
hällsekonomiska kalkyler för enskilda beslut tolkas
med försiktighet, eftersom beräkningarna kan göras
på flera olika sätt. Revisorerna jämför i sina beräk-
ningar avvecklingen av häktet med att det inte hade
lagts ned. Enligt min uppfattning hade det varit mer
relevant att jämföra nedläggningen i Östersund med
t.ex. en avveckling av ett häkte på en annan ort. Utfal-
let av analysen hade då blivit en annan.
Beslutet att lägga ned häktet i Östersund var enligt
min mening motiverat. Svaret på Berit Andnors fråga
om regeringen kommer att ompröva beslutet att lägga
ned häktet är alltså nej. Regeringens samlade bedöm-
ning är att kriminalvårdens verksamhet blir effektiva-
re genom nedläggningen av Östersundshäktet och att
åtgärden totalt sett leder till en billigare statlig verk-
samhet.