Fru talman! Många positiva saker hände under den förra borgerliga regeringen. Bland annat avskaffades redan 1991 lex Pysslingen. Lagen hade då funnits i sex år och förhindrat att privata daghem fick del av statsbidragen. Före 1991 var det bara barn till välbeställda föräldrar som hade frihet att välja förskola. Friskolereformens införande förändrade radikalt förutsättningarna.
Framväxten av de fristående skolorna har lett till att elever och föräldrar i allt högre utsträckning har fått möjlighet att välja mellan olika alternativ. Denna ökade mångfald av skolor behövs i ett Sverige där befolkningen blir alltmer heterogen, med olika bakgrund, erfarenheter och preferenser - i alla fall om vi värnar varje barns rätt till en bra skolgång, oavsett barnets bakgrund eller bostadsort.
I Skolverkets enkät svarade 90 % av föräldrarna att de tycker att det är bra och viktigt att ha möjlighet att välja skola. Därför är det beklagligt att så många i denna riksdag behåller de ideologiska skygglapparna och bortser från vad föräldrar och elever tycker.
Nej, vi måste sätta barnen och föräldrarna i centrum. För dem är inte det viktiga vem som är huvudman för förskolan eller skolan, utan det viktiga är att barnen känner sig trygga, trivs och utvecklas på bästa sätt utifrån sina egna förutsättningar.
Bara 17 % av de inskrivna barnen går i en fristående förskola, och de är dessutom mycket ojämnt fördelade över landet. De flesta fristående alternativ finns i storstäder och i förortskommuner, och de är mycket färre i industrikommuner och glesbygd. De saknas helt i ca 60 kommuner. Men de fristående alternativen är viktiga för mångfalden och kvaliteten. De har påverkat kommunala skolors förändringsarbete på ett mycket positivt sätt. Många skolor har utvecklat sitt sätt att arbeta, skapat profilklasser etcetera. Engagerade föräldrar har kunnat driva glesbygdsskolor som annars hade hotats av nedläggning. Fler arbetsgivare skapar också en bättre arbetsmarknad för lärare, som får större möjlighet att påverka både arbetsmiljö och lön.
När skolor tvingas anstränga sig för att få elever främjar det utvecklingen och höjer kvaliteten. För oss moderater är det grundläggande att alla skolor oavsett huvudman har likvärdiga förutsättningar och kvalitetskrav. Forskning visar att i kommuner där konkurrens från fristående skolor finns har positiva effekter för elevernas resultat uppkommit också i de kommunala skolorna. I en avhandling från Uppsala universitet undersöktes särskilt om friskolorna hade bidragit till ökade kunskapsklyftor, vilket ofta har hävdats i debatten, och man kom fram till att så inte alls var fallet. Tvärtom gynnas både låg- och högpresterande elever av friskolor.
Dagens lagstiftning om enskilda förskolor har många brister. Den öppnar för godtycke. Kommuner kan neka ett fristående alternativ tillstånd och bidrag trots att kvalitetskraven är uppfyllda. Den är också oklar om vilka kvalitetskrav som behöver ställas på verksamheten. Det är faktiskt en skam att Socialdemokraterna under sina tolv år vid makten inte har förmått åtgärda detta genom att förtydliga skollagen!
Fru talman! Nu lägger vi fram ett förslag som innebär att enskilda förskolor och fritidshem ska beviljas tillstånd om kraven på verksamheten uppfylls. Kraven är oerhört viktiga, inte minst att läroplanens krav uppfylls. Därför förtydligar vi i förarbetena hur kraven på kvalitet och säkerhet ska tolkas.
Vårt förslag innebär också att kommunerna blir skyldiga att lämna bidrag om tillstånd finns och om verksamheten är öppen för alla barn. Det är nödvändigt att säkra likvärdiga förutsättningar oavsett huvudmannaskap. Kravet på öppenhet är nytt, och det innebär en skärpning jämfört med i dag.
Den vanligaste formen av enskild förskola är en förskola som drivs av ett föräldrakooperativ. Vi moderater vill uppmuntra och ta till vara engagemanget hos föräldrarna. Vi tror att det gynnar kvaliteten för barnen på ett positivt sätt. Vi vill se en förskola som präglas av pedagogisk mångfald och valfrihet. Vi vill se en förskola som har bättre resurser än i dag, och därför satsar vi moderater över 1 miljard på förskolan under perioden.
Vi tycker inte att det är acceptabelt att många socialdemokratiskt styrda kommuner enbart av ideologiska skäl har noll valfrihet och per automatik anvisar plats i en kommunal förskola. Enskilda alternativ bidrar väsentligt till större pedagogisk mångfald och valfrihet och blir därigenom en drivkraft för högre kvalitet.
Rätten att välja skola är en demokratisk rättighet, men den är fortfarande en omöjlighet i mer än en femtedel av Sveriges kommuner. Därför vill vi moderater också ge denna möjlighet till barn och föräldrar i de kommunerna.
Vi moderater är övertygade om att fristående förskolor och skolor motverkar den segregation som det svenska boendet skapar. Är det någon som ser någon etnisk mångfald i en kommunal skola på Östermalm? Den finns däremot i många friskolor.
Jag pratade i går med personer från en friskola i Lund som drivs som ett föräldrakooperativ. I den förskolan finns 43 barn från 13 nationaliteter, 12 personal från 6 olika nationaliteter, och bland föräldrarna finns både den skånska adeln och familjer från det segregerade miljonprogrammet intill. Friskolor blir ofta multinationella, och det är ännu ett skäl till att de är bra.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, 6, 7 och 18, men jag står självfallet bakom alla moderata reservationer.