Fru talman! Det är bra att det pågår ett arbete för att se över reglerna. Vi hoppas att det leder till ett resultat. Men det är själva grundprincipen att en kommun ska kunna överklaga nivån på ett beslut som vi vill uppdra till regeringen att se över. Vi detaljbinder inte regeringen när det gäller hur förslaget ska se ut, men vi ger klara anvisningar i vilken riktning det ska gå. Det är naturligtvis bra att det pågår ett arbete. Det gör ju att det blir lättare att efterkomma riksdagens beslut om det blir som vi föreslår.
Den enkla principiella grundfrågan är ändå: Tycker Mikael Damberg att det är fel att fristående skolor ska kunna överklaga nivån på ett beslut? Är inte det rimligt? Det är väl en rimlig princip i de flesta andra sammanhang? Har man inte rätt att överklaga har den som bestämmer nivån inte någon särskilt stor press på sig att göra det seriöst. En hel del gör det naturligtvis seriöst ändå, men överklagandet är ett centralt begrepp.
När det sedan gäller godkännandet av det som Mikael Damberg slarvigt kallar religiösa skolor och andra skolor finns det inga som helst riktlinjer i dag ute i kommunerna. Det handlar om godtycke hos den politiska majoriteten. Det kan vara seriösa politiker. Det kan vara politiker som hatar friskolor. Det kan vara politiker som älskar de mest extrema konfessionella friskolorna. Det finns inga inriktningar alls i dag. Det här är ett steg i en riktning där vi får tydligare kopplingar till läroplan, kvalitetskrav och så vidare. Om Mikael Damberg vill ha enhetliga regler när det gäller godkännande av olika friskolor förstår jag inte varför han inte vill gå i vår riktning. I dag finns det ju inga sådana. I dag är det rena politiska beslut.