Fru talman! Nu debatterar och diskuterar vi utbildningsutskottets betänkande UbU5 om forskning och forskarutbildning. Det är ett motionsbetänkande. Det har tidigare här i debatten låtit lite som att det är en budgetdebatt, men jag vill betona att debatten gäller motionsbetänkandet.
I Sverige har vi en mycket lång tradition av forskning. Många forskningsresultat inom en mängd olika områden har till exempel lett fram till en bättre hälsa för stora delar av befolkningen. Det gäller forskning på det medicinska området, framtagande av mediciner, men också folkhälsoforskning och forskning som visar på effektiva behandlingsmetoder.
Jag går snabbt vidare till nästa ämne.
Redan för hundra år sedan visade professor Svante Arrhenius hur en ökad mängd koldioxid skulle kunna bidra till växthuseffekten. Miljö- och klimatforskningen har sedan dess utvecklats, och vi ligger på många sätt i framkant. Samtidigt är det en kamp mot tiden för att använda de innovationer som görs och den teknik som utvecklas för att våra barnbarn ska få uppleva en god miljö.
Vår tillväxt i Sverige beror till stor del på de naturtillgångar vi har och som vi på olika sätt har använt inom såväl forskning som utveckling. I dag är vi framstående inom till exempel skogsforskning men givetvis också inom fordonsindustrin, där teknikutveckling och forskning bidrar till att vi fortsatt är internationellt konkurrenskraftiga.
Ja, jag skulle kunna fortsätta att räkna upp område efter område där vi är framgångsrika, men det låter sig inte göras på några korta minuter. Jag har bara nämnt ett axplock och mycket mer förtjänar egentligen att nämnas.
Sverige är en liten forskningsnation. Vi är nio miljoner invånare av världens sex miljarder. Trots det har vi hållit en hög internationell klass. Vi är bland de länder som satsar en relativt stor andel av bnp på forskning, främst då inom industrisektorn, men detta är inte tillräckligt.
Tidigare talare har varit inne på kvaliteten i forskningen. Vi diskuterar många gånger olika sätt att mäta kvalitet. Ett kan vara graden av citeringar. Sverige är kanske ett av de mest produktiva länderna i världen när det gäller antalet publicerade artiklar i olika erkända tidskrifter. Vi har legat bra till och fortsätter att öka, men vi ser att omvärlden ändå kör förbi oss därför att de ökar ännu mer i andra länder. Det oroar mig att vi ser en långsamt nedåtgående trend.
Målet för en framgångsrik forskning är givetvis inte bara att publicera och bli citerad. Vi är oerhört beroende av att den forskning som vi satsar stora resurser på också leder till tillväxt. Därför är det så viktigt att forskning inte ses som en isolerad verksamhet vid våra universitet och högskolor, utan att resultaten kan omsätta nya kunskaper i innovationer och produkter.
Fru talman! Hur ska vi då fortsätta att vara en forskningsnation bland de främsta? Jag och Centerpartiet vill lyfta fram ett antal faktorer som är grundläggande för fortsatt forskning i världsklass. I höst kommer regeringen att lägga fram en forsknings- och innovationsproposition. Där kommer riktlinjerna att dras upp för de kommande årens prioriteringar och satsningar. Fram till och med 2008 har vi en forskningsproposition som heter
Det goda livet
. Vi har fullföljt de satsningar som fanns i propositionen.
Målet är givetvis att Sverige ska fortsätta vara en framgångsrik forskningsnation. En sådan kräver framgångsrika universitet och högskolor med framgångsrika forskare. Jag vill nämna Befattningsutredningen där det finns ett underlag för att stärka lärosätenas möjlighet att attrahera forskare internationellt. Samtidigt är förutsättningar för unga forskare att lockas till och ges möjligheter till en forskarkarriär också viktiga att understryka.
Det krävs också en större samverkan mellan olika aktörer i samhället. Redan i dag, och sedan länge, satsar näringslivet, med läkemedels- och fordonsindustrin i spetsen, betydligt mer än vad det offentliga gör. Enligt både Lissabonstrategin och budgetpropositionen för 2008 är målet 1 procent av bnp för det offentliga under mandatperioden.
Det finns ett antal strategiskt viktiga områden, kanske främst miljö och medicin, som vi behöver satsa på för att vara med och lösa de stora samhällsproblemen. Satsningar behöver givetvis göras på såväl grundforskning som tillämpad forskning eftersom de olika delarna förutsätter varandra.
Jag vill betona behovet av att omsätta forskningen i innovationer. I det sammanhanget vill jag också nämna möjligheten för en forskningsinfrastruktur som gör det möjligt för mindre och medelstora företag att delta.
Vi behöver spjutspetsar inom forskningen. Ett exempel på en framtida satsning är ESS, European Spallation Source. Alliansregeringen har tagit beslut om att verka för att den ska förläggas till Sverige. Det finns ett sekretariat vid Lunds universitet som planerar och analyserar den forskning som behövs för att konstruera ESS.
Även vid de mindre och de nyare högskolorna finns både kvalitet och spets. Trots att man inte själv får utbilda forskare profilerar man sig och satsar för att vara internationellt konkurrenskraftiga. Serious gaming inom profilen Virtuella system vid Högskolan i Skövde är ett sådant exempel.
Jag nämner igen området medicinsk forskning. Här står vi inför en rad utmaningar framöver. Den kliniska forskningen behöver också i detta sammanhang ha mycket goda förutsättningar. Med anledning av dagen i dag, alla hjärtans dag, och den tv-serie som har visats under några veckor med namnet
Om ett hjärta
vill jag trycka på behovet av jämställdhet i forskningen. Det har hänt en hel del, men så länge det inte är jämställt är vi inte klara.
Många av de utmaningar vi står inför finns på medicinområdet och miljöområdet men också på många andra områden. Därför vill jag lyfta fram att detta kräver ett tvärvetenskapligt arbete. Det vill vi ytterligare skapa förutsättningar för i det kommande arbetet med forsknings- och innovationspropositionen.
Jag nämnde i början att detta är ett motionsbetänkande. Det har skrivits ett stort antal motioner angående forskning och forskarutbildning. Delar av innehållet i dessa motioner är frågor som redan är under beredning av Utbildningsdepartementet, annat är planerat och somligt är redan vidtaget. En del som finns med ligger kanske inte ens på riksdagens bord att besluta om. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.