Fru talman! Folkpartiet har på ett särskilt sätt profilerat sig inom utbildningsområdet. Det har bland annat utlovats Nobelpristagare från Sverige. Det är naturligtvis förhoppningen. Men jag har svårt att se att den borgerliga forskningspolitiken ska leda fram till det resultatet.
Nu vill jag fördjupa mig i en annan fråga, nämligen skolforskning. Lärarförbundets vetenskapliga råd har nyligen lämnat in en skrivelse till högskole- och forskningsministern inför beredning av kommande proposition, oavsett när den nu kommer.
I skrivelsen konstateras att forskningsresurserna på skolans område knappt utgör 1 promille av vad skolväsendet kostar i drift och att mindre än 200 av samtliga ca 230 000 verksamma lärare är forskarutbildade.
Vidare skriver de att resurserna för forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildningen och pedagogisk yrkesverksamhet sällan når upp till 10 procent av grundutbildningsanslaget. Inom andra utbildningsområden är det vanligt att resurserna till forskning och forskarutbildning motsvarar 40-50 procent av grundutbildningens anslag. Detta är naturligtvis uppseendeväckande låga siffror.
I skrivelsen framförs förslag om en tydligare praxisnära forskning där disputerade lärare samtidigt kan undervisa i skola och förskola och forska, om ökade forskningsresurser för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, om ett institut för skolforskning och om en bättre delaktighet med kommunerna.
Jag skulle gärna vilja veta hur Christer Nylander som representant för Folkpartiet och den borgerliga alliansen ställer sig till Lärarförbundets vetenskapliga råds förslag om att förstärka forskning om skolan i skolan.