Fru talman! Christer Nylander sade att oppositionens olika motioner om att förbättra när det gäller forskning handlar om politisk klåfingrighet när man pekar ut olika områden. Jag skulle vilja uppehålla mig lite vid detta.
Jag tycker att det är viktigt att vi ser att det finns en frihet för akademin. Men jag tycker att det är mycket konstigt att mena att alla idéer och inspel som kommer från politiskt håll om forskning skulle vara klåfingrighet. Det måste vara så att när vi ska fatta politiska beslut måste vi kunna efterlysa forskning som grund för dessa beslut. Det kan inte vara politiskt klåfingrigt att efterlysa det om man samtidigt behåller en frihet för akademin med pengar till den forskning som akademin själv anser vara bäst.
På vilket sätt kan det vara politiskt klåfingrigt att inför framtiden vilja ha mer intelligenta system som handlar om trafik och att vi ser att mer måste satsas på framtidens typ av trafik? Det är en trafik som inte innebär att man åker en och en i varsin bil, även om det också kommer att förekomma. På vilket sätt är det politiskt klåfingrigt att peka ut att doktorander har en utsatt situation och att den måste förbättras? På vilket sätt är det politiskt klåfingrigt att vi vill ta emot flyktingar på ett mer kvalitetssäkrat, forskningsbaserat och kunskapsbaserat sätt? Eller är det politiskt klåfingrigt att vilja att vi i utökad utsträckning kommersialiserar den forskning som bedrivs i det här landet?