Herr talman! Nu har jag återigen lyssnat till Rinal-
do Karlsson. Det påminner litet grand om predikan-
terna vid det här århundradets inledning.
Han talade om att det finns en majoritet i kamma-
ren för den här politiken. Okej, det kan väl ingen
bestrida. Men utan att göra våld på sanningen skulle
jag vilja påstå att en majoritet utanför kammaren inte
delar den uppfattning som finns här i dag. Jag vågar
t.o.m. säga att en majoritet av de som röstat på Rinal-
do Karlssons parti inte heller delar hans uppfattning.
Vi har alltså två verkligheter - en i riksdagen, och en
utanför. Det kallas ändå för demokrati. Det är något
svårfattligt.
Vi skall minska totalkonsumtionen med 25 %. Det
började 1980, och det skall vara klart år 2000. Om
inte något extremt händer de närmaste 20 månaderna
kommer det att misslyckas kapitalt. Man kommer
alltså inte att kunna uppnå det målet. Vi läser varje
dag i tidningen om smugglad sprit och hembränt. Det
flödar in över Sverige. Det måste vara ett litet demo-
kratiskt problem för oss som representanter för en
parlamentarisk församling. Här sitter vi och skapar
beslut som en stor del av våra arbetsgivare, dvs. väl-
jarna, struntar blankt i. Det måste vara ett demokra-
tiskt problem.
Det är ett lika stort problem som omfattningen av
smuggelsprit och hembränd sprit är på grund av vår
unika prispolitik. Är det någon som inte tror att det är
ett problem så fråga poliser, lärare, socialarbetare,
domare och advokater. Vad beror det på? Kan det
vara regelverket? Kan det vara priset? Priset har de-
finitivt en stor betydelse - även om en statssekreterare
i somras sade att priset inte har någon betydelse avse-
ende smuggling. Vad han fick sitt jobb på undrar jag
faktiskt.
Herr talman! Systembolaget i den form vi har i
Sverige är ur tiden. Vi ser också att i nästan alla andra
länder i världen finns det inget systembolag, och de
fungerar i alla fall. Vi har gått med i EU. När man hör
vissa personer generellt beskriva EU:s alkoholpolitik
från den här talarstolen kan man tro att industri,
forskning, ekonomi och sociala aktiviteter inte funge-
rar i något enda EU-land. Jag kan tala om för er att
det gör det faktiskt. Det fungerar t.o.m. i många fall
mycket bättre än vad det gör här i Sverige.
Det är redan så i dag att jag som har turen att bo
nära Danmark kan åka in i Danmark - det tar mig tre
timmar från dörr till dörr - och fullt lagligt tjäna
1 000 kr på att köpa öl, annan alkohol och tobak. Vad
händer år 2003, när vi inte längre får ha uppskovet
utan måste anpassa våra införselregler till de som
gäller i övriga EU-länder? Frågan är om inte System-
bolaget i södra Sverige då har öppnat eller stängt
porten för sista gången.
Herr talman! Jag tror att svenska folket, precis
som alla andra, har en förmåga att självt ta ansvar. Är
det på fullt allvar som ni hävdar att svenska folket inte
kan hantera det som bevisligen de flesta i alla andra
länder kan hantera?