Herr talman! Alkoholen är vårt lands största me-
dicinska och sociala problem. Den är orsak till många
sjukdomar. Den ger också olika skador där vi vet att
alkoholen är en viktig orsak. Vi vet också att alkoho-
len är en utlösande faktor vid våld. I tre av fyra vålds-
brott är alkohol den utlösande faktorn. Det betyder att
man inte kan diskutera våldsprevention utan att inne-
fatta alkoholpolitiken.
Trots det pratas det alltför sällan öppet om alko-
holproblem och missbruk. Tystnaden kring alkohol-
problemen kan leda till att skadorna bagatelliseras.
Det ingen pratar om finns inte. Verkligheten är att
missbruket har stor utbredning i vårt samhälle. Var
sjunde svensk man och var tjugonde kvinna dricker
under någon period av livet så mycket att det allvar-
ligt hotar deras hälsa. Uppskattningsvis finns det
ca 300 000 alkoholmissbrukare i Sverige.
Det är inte bara missbrukaren som drabbas utan
även hans eller hennes partner, barn, arbetskamrater
och vänner. Runt varje alkoholmissbrukare finns det
vanligen fyra till fem personer som direkt påverkas av
drickandet. Det har uppskattats att det finns minst
100 000 missbrukare som lever tillsammans med sina
barn. Det skulle innebära att ca 175 000-200 000
barn under 18 år lever i familj med missbruk. Barnen
drabbas hårt, och i regel vågar de inte prata med nå-
gon utomstående om förälderns missbruk. De vill
skydda föräldrarna. Därför finns det risk för att ska-
dorna blir stora innan någon utanför hemmet upptäck-
er missbruket.
Herr talman! Jag tycker att den här sociala kart-
läggningen är viktig att ha med. Det är ofta så att man
tror att det enbart är den person som missbrukar som
drabbas. Men vi vet att det är många andra.
En annan sak, herr talman, som jag tycker är väl-
digt allvarlig är att alkoholdebuten sker allt längre ned
i åldrarna. Det är numera inte ovanligt att debuten
sker redan i 10-13-årsåldern. Dessa barn vet man
riskerar att bli storkonsumenter längre fram i livet.
Eftersom kroppen inte är färdigutvecklad tål den inte
alkohol, och på så sätt riskeras skador även i den
fysiska utvecklingen.
Det som dock är huvudfrågan och som borde ges
mer uppmärksamhet är varför ett litet barn börjar
bruka alkohol. Det finns säkert flera orsaker, och det
finns alla skäl att lyfta fram familjens ovärderliga roll
för barnen. Vad barn saknar mest i dag är mer tid med
vuxna och då främst föräldrarna. Därför anser vi att
en satsning på familjen är en stor och viktig hälsofrå-
ga.
Det är också allvarligt att alkohol är inkörsport till
narkotika. Knappast någon lär pröva narkotika nykter.
Allt oftare ser vi också människor som är blandmiss-
brukare. De konsumerar vad som finns tillgängligt,
huvudsaken är berusningen. Resultatet blir ett okont-
rollerat beteende som ofta slutar med våld och annan
kriminalitet. För att driva en effektiv narkotikapolitik
krävs därför att man ser sambandet och inkluderar
alkoholen, och tvärtom.
Sedan länge förs det statistik över totalkonsumtio-
nen i landet. Den statistiken har varit värdefull efter-
som resultaten har legat till grund för det förebyggan-
de arbetet.
Herr talman! Den senaste tiden har dock allt fler
varit tveksamma till riktigheten i statistiken. Det
smugglas in stora mängder illegal sprit från andra
länder. Samtidigt har hembränningen av allt att döma
ökat dramatiskt. Svensken konsumerar betydligt mer
alkohol än vad som syns i offentlig statistik. Vi krist-
demokrater anser att arbetet mot illegal sprithantering
måste intensifieras.
Missbrukets orsaker skiftar. Därför finns det och
behövs det olika former, metoder och synsätt för att
förebygga alkoholmissbruket. Vi kristdemokrater
anser att särskild vikt bör läggas vid att utarbeta vård-
program för olika grupper beroende på deras alko-
holmönster, missbrukets grad, social livsföring och
bakgrund. Det behövs vårdinstitutioner, vilka tyvärr
är sällsynta i dag, och öppenvårdsteam som inriktar
sig på grupper i riskzonen. Ett minimikrav i det alko-
holförebyggande arbetet är att på alla nivåer sträva
efter alkoholfria zoner. Det gäller på jobbet, under
uppväxttiden, i trafiken och under graviditeten. Det
skulle vara bra, herr talman, om Sveriges riksdag
kunde vara överens om att dessa fyra områden skall
vara vita zoner.
Under många år har man i riksdagsmotioner tagit
upp vikten av att ANT, alkohol-, narkotika- och to-
baksutbildningen, måste fungera i skolan. Vi kristde-
mokrater ser med oro på att ANT-undervisningen
kommit på undantag i många skolor under senare år.
Skolan har ett ansvar i det förebyggande arbetet.
Enligt vår åsikt måste varje skola utveckla ett hand-
lingsprogram för elevarbetet med hälsofrågor där
ANT skall ges en framträdande roll. Det är viktigt att
utnyttja den kunskap som finns i ideella organisatio-
ner. Det finns utmärkt informationsmaterial och kvali-
tativt goda metoder som utvecklats bl.a. i nykterhets-
rörelsen. Vi anser att det är nödvändigt att skolan
åläggs att förbättra skolornas ANT-undervisning. För
att detta skall bli verklighet krävs mer resurser, och vi
har också avsatt ytterligare 20 miljoner i vår motion.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det är
väldigt viktigt att även alkoholprodukter förses med
varningstexter. Det är oerhört viktigt att det finns en
information så att den som handlar varorna vet vid
vilka tillstånd det är särskilt farligt.
Självfallet står vi bakom alla de reservationer där
vi är med, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall
till reservationerna 2 och 5.