Fru talman! Jag är själv medveten om att jag fak-
tiskt inte kommenterade detta. Det hade jag tänkt
göra, men klockan tickade här. Jag tar gärna tillfället i
akt till att kommentera de här frågorna.
Jag har en personlig, alldeles klar uppfattning i
den här frågan. Jag har ingen svårighet att dela mo-
tionärernas principiella uppfattning om det här. Vad
det väl mera handlar om är kanske hur man rent fak-
tiskt och praktiskt ser på de här frågorna i riksdag och
regering, och för all del kommuner och landsting
också.
Det är ingen tvekan om, inte minst mot bakgrund
av de senaste konsumtionssiffrorna, att det behövs
insatser. Det är inte alls otroligt att ett gott exempel
från riksdagen kan ha inflytande.
Dessvärre måste man konstatera att de alkoholpo-
litiska konjunkturerna inte är särdeles goda. Alkohol-
vanorna breder ut sig mer och mer. Man kan diskute-
ra huruvida det ska vara nödvändigt att servera öl
tidigt på morgnarna för att kunna se Sverige vinna
eller förlora i fotbolls-VM.
Stockholmspolitikerna har uppenbarligen ansett
att det i varje fall inte försämrar deras ställning i den
allmänna opinionen att mot all praxis och all erfaren-
het tillåta detta.
Det behövs naturligtvis goda exempel på många
områden. Jag har anslutit mig till den förhärskande
uppfattningen i utskottet - och i socialutskottet - att
det är viktigt med återhållsamhet och att det ska fin-
nas alternativ.
Jag vill gärna säga att riksdagen - och även
Stadshuset - numera är ett av de få ställen där man
kan hitta alternativ av god kvalitet och god klass.