Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Regeringens förvaltningspolitik, m.m.

LARS HJERTÉN (m), 2002-05-22 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Regeringens förvaltningspolitik, m.m.

är rubriken på det här betänkandet, dvs. KU24. Det

bygger på en skrivelse från regeringen, men utskottet

behandlar också samtidigt 24 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden. Betänkandet täcker alltså

betydligt mer än vad som står i själva skrivelsen.

Jag ska citera en inledningsmening i skrivelsen:

"Regeringens mål är att den svenska statsförvaltning-

en skall, med höga krav på rättssäkerhet, effektivitet

och demokrati, vara tillgänglig och tillmötesgående

och därigenom vinna medborgarnas fulla förtroende."

Jag tror att vi alla håller med om detta. Lite mer

filosofisk blir man när man skriver att förvaltningen

ska tillhandahålla tjänster på ett sådant sätt att den ger

största möjliga nytta för medborgarna. Hade man

skrivit "största möjliga lycka" i stället så hade man

kunna citera en av den klassiska liberalismens före-

språkare för ett par hundra år sedan. Skillnaden kan-

ske inte är så stor mellan lycka och nytta.

Det står också mycket annat som vi är överens

om. Jag är positiv till 24-timmarsmyndigheter, dvs.

myndigheter som vi medborgare kan nå elektroniskt

dygnet runt. Vi kan ställa frågor och komma med

förslag osv. Denna fråga diskuterade vi i samband

med ett betänkande för några veckor sedan.

Jag går nu från allmänna synpunkter där vi är

överens till sådant där vi skiljer oss åt. Redan i re-

geringsformens första paragraf står det att den offent-

liga makten utövas med respekt för alla människors

lika värde och för den enskilda människans frihet och

värdighet. I förvaltningslagen kan vi läsa att frågor

från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Det

är vi också överens om. Om man inte är nöjd med den

tid det tar för en myndighet att svara på en fråga som

man ställer så kan alltid JO, och även JK, ingripa,

dvs. Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Det

står också att det är särskilt besvärligt för enskilda

personer som måste vänta på ett tillstånd om de vill

starta en verksamhet. Det påtalades i Fri- och rättig-

hetskommitténs slutbetänkande - det som kallades

Domstolsprövning och förvaltningsärenden - redan

för åtta år sedan, 1994. Där föreslog man också att

man skulle införa talan mot dröjsmål hos en myndig-

het. I en proposition tog också regeringen upp frågan,

men anser att det räcker med JO och JK som till-

synsmyndigheter. De borgerliga partierna i KU vill

nu ta upp frågan om dröjsmålstalan igen. Förslaget

finns med i reservation nr 2 till betänkandet.

Jag tycker att man kan dra en parallell till sjuk-

vården, där flertalet partier i riksdagen numera är

överens om en vårdgaranti för alla. Den innebär att

man ska få vård inom tre månader. Jag tycker att det

är ungefär lika rimligt att man ska också ska få svar

på en fråga till en myndighet i ett förvaltningsärende

inom tre månader - i varje fall om det omfattar myn-

dighetsutövning mot enskilda personer. Detta är ock-

så vad vi kräver i reservationen. Vi vill ge den enskil-

de medborgaren makten att själv kunna driva en

dröjsmålstalan. Vi nöjer oss alltså inte med JO och

JK.

Jag går nu över till reservation 5, som jag härmed

yrkar bifall till, fru talman. Enligt 11 kap. 9 § i re-

geringsformen ska vid tillsättning av statlig tjänst

bara fästas avseende vid sakliga grunder som förtjänst

och skicklighet. I betänkandet kan vi sedan läsa om

hur regeringen ser på detta. Bl.a. hänvisas till en pro-

position, Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst,

där regeringen redogör för hur den ser på utnäm-

ningsmakten. Jag vill påpeka att just utnämnings-

makten är väldigt viktig för en regering. Varför tror

jag inte att jag behöver förklara. När statsministern

vid en utfrågning talade om tillsättning av generaldi-

rektörstjänster, som vi kan läsa om i betänkandet,

säger han att det kan uppfattas som att det föreligger

en politisk obalans i tillsättningsärendena. Jag vill gå

ett steg längre och påstå att det verkligen föreligger

en politisk obalans. Det är bara att titta på statistiken

över t.ex. generaldirektörer och motsvarande och

vilka partier de kommer ifrån. För att komma till rätta

med det här kan man antingen acceptera politiska

utnämningar rakt igenom - då måste man också byta

en hel del ämbetsmän i samband med ett regerings-

skifte - eller också kan man, som vi föreslår i reser-

vation nr 5, öka öppenheten vid tillsättning av statliga

myndighets- och verkschefer med offentliga utskotts-

förhör.

Vi kommer att återkomma till den debatten i sam-

band med granskningsdebatten, som inträffar här i

kammaren den 30 maj, varför jag nöjer mig med att

yrka bifall till reservation nr 5 nu.

Debatten

Hämtad sida: 14

14 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LARS HJERTÉN (m): Regeringens förvaltningspolitik, m.m. (2002-05-22) — PRESS0