Fru talman! Får jag först säga om folk med poli-
tisk bakgrund och ämbetsmän följande: Är det så lätt
att kategorisera folk? Kan man inte tänka sig, Lars
Hjertén, att man är politiker och blir ämbetsman lika
väl som man kan tänka sig att man är ämbetsman och
blir politiker, och att man kan hålla ordning och reda
på de här rollerna? Jag förstår inte riktigt detta: Så
fort en statssekreterare har arbetat för en socialdemo-
kratisk regering är det en politisk utnämning. Jag är
inte så säker på att Studieförbundet Näringsliv och
Samhälle har rätt i sina kategoriseringar av folk på
det här sättet. Men framför allt: Är det så säkert att
det är så här: en gång politiker, aldrig ämbetsman?
Kan det verkligen vara en tes som går att driva hur
länge som helst?
När det sedan gäller politisering genom utskotts-
inblandning är det ju inte JO-processen, som fungerar
på ett alldeles utomordentligt sätt i KU tycker jag,
som Moderaterna tänker sig om jag har förstått det
rätt, utan det är ju öppna utskottsförhör med tilltänkta
kandidater. Då är jag inte lika säker på att det är all-
deles lätt att glömma bort vilket partimärke man bär
på klänningen eller på rockslaget, utan att man kan få
en kraftigare politisk markering.
Den närmaste jämförelsen är ju USA, och jag
tycker inte att det finns så mycket att hämta där be-
träffande utnämningstekniken egentligen. Den är ju
kraftigt politiserad. Där byter man ju också uppsätt-
ning i Vita huset i betydande utsträckning vid varje
presidentskifte.