Behandlingen av långtidsdömda, m.m.

Herr talman! Justitieutskottets betänkande JuU19

gäller behandlingen av långtidsdömda, m.m. I betän-

kandet finns i sedvanlig ordning en förteckning över

motioner. Vi moderater står för två partimotioner,

som alltså är undertecknade av Carl Bildt m.fl. Vi har

också en kommittémotion från vår justitiekommitté

med Gun Hellsvik som första namn. Det finns också

enskilda moderata motionärer som Maud Ekendahl,

Jeppe Johnsson, Elizabeth Nyström och Ola Karlsson.

På s. 26-34 i betänkandet finns det tolv moderata

reservationer. Det vore frestande att yrka bifall till

samtliga, men det gör jag inte, av tidsskäl, som vi

moderater mycket noga tar hänsyn till. Vi begränsar

oss till att yrka bifall till reservation nr 1 i betänkan-

det på s. 26, rubricerad "En ny lag om verkställighet

av fängelsestraff".

Vi har, herr talman, upprepade gånger föreslagit

att Fängelseutredningens förslag, som redovisas i

betänkandet SOU 1993:76, borde ersätta nuvarande

lag om kriminalvård. Så har dock inte skett, eftersom

denna vår framställan inte har bifallits av regerings-

partiet och en majoritet i riksdagen. Vi känner oss

därför åtminstone i dagsläget tvingade att begränsa

våra förslag till delreformer i den nuvarande lagstift-

ningen beträffande kriminalvården och dess anstalter.

Vi anser att regeringen snarast äntligen bör ta ett

samlat grepp om den viktiga frågan hur en ny verk-

ställighetslagstiftning bör utformas för att kunna möta

framtidens krav på kriminalvården. Mot den bakgrun-

den är det trots allt glädjande att regeringen nu före-

slår att det skall införas en särskild bestämmelse om

att kvinnor som avtjänar fängelsestraff normalt skall

placeras i anstalter eller på avdelningar för enbart

kvinnor. Detta förslag överensstämmer väl med de

krav som vi moderater har framfört bl.a. i en motion

av Gun Hellsvik.

Vi moderater delar däremot inte regeringens upp-

fattning vad gäller förslaget om att begränsa kriminal-

vårdens skyldigheter att underrätta målsägande om att

gärningsmännen vistas utanför anstalt. Förslaget från

regeringen innebär att underrättelsen skall fylla ett

verkligt behov, dvs. man skall inte meddela dem som

känner sig hotade med mindre än att man i anstalten

har gjort någon slags bedömning och kommit fram till

att det finns ett särskilt behov av det.

Vi moderater anser att den nuvarande underrättel-

seskyldigheten från kriminalvårdsanstalten till den

eller dem som kan känna sig hotade skall bestå. Vi

vill inte luckra upp kravet på att de som känner sig

hotade också skall känna den trygghet det innebär att

ha fått veta att vederbörande som utgör ett hot finns

ute i mer eller mindre frihet.

Vidare konstaterar vi moderater att regeringen inte

med ett ord berör det alltmer tilltagande våldet på

anstalterna och detta vålds bakomliggande orsaker,

vilket är förvånande. Av en färsk rapport från Krimi-

nalvårdsstyrelsen framgår det allt hårdare anstaltskli-

mat som hänger samman med narkotikans utbredda

användning på anstalterna. Jag konstaterar åter att

bruket av narkotika har fått en allt större omfattning

på kriminalvårdsanstalter. Detta är naturligtvis mycket

alarmerande och oroande.

För att förbättra de intagnas möjligheter att verkli-

gen utnyttja verkställighetstiden i anstalter på ett

meningsfullt sätt upprepar vi moderater våra förslag

om hur fängelserna kan och skall göras drogfria. Vi

anser att tiden nu är mogen för att överväga inten-

sivövervakning med elektronisk kontroll även vid

permissioner och frigång.

Vi moderater anser vidare att regeringen snarast

bör ta initiativ till en ny verkställighetslagstiftning. I

detta avseende vill jag hänvisa till den utförliga mo-

tion som vi väckt med anledning av den proposition

som nu ligger. Vi har också tidigare med hänvisning

bl.a. till den stora utredningen som jag har nämnt och

som kom 1993 framhållit betydelsen av att vi behöver

en ny verkställighetslagstiftning. Det var flera remiss-

instanser som tillstyrkte förslaget från den statliga

utredningen.

Vi reagerar naturligtvis mot den senfärdighet som

uppstår när man inte tar vara på den möjlighet som

föreligger och som regeringen sannskyldigt tycks vilja

glida förbi, dvs. den möjlighet man har att samla en

majoritet för att åstadkomma en lagstiftning som

ligger i tiden och som är av behovet påkallad. Vi

moderater finner det angeläget att regeringen snarast

tar ett samlat grepp om den här frågan. Inte minst

torde utvecklingen i riktning mot flera alternativa

påföljdsformer ställa nya krav på verkställighetsreg-

lerna.

Inriktningen på ett sådant reformarbete bör bl.a.

vara att de grundläggande principerna angående

straffverkställigheten som Fängelseutredningen lade

fast även beträffande verkställighet av ungdomsstraff

är en angelägenhet av stor vikt. Vi anser att lagstift-

ningen om ungdomsstraff bör utformas i anslutning

till arbetet med en ny verkställighetslag. Vi moderater

har också den uppfattningen att det är en stor peda-

gogisk poäng med att benämna en ny straffverkstäl-

lighetslagstiftning med ett namn som överensstämmer

med lagstiftningens syfte, nämligen att anvisa reglerna

för hur verkställigheten av fängelsestraff skall genom-

föras. Självfallet anser vi att regeringen skyndsamt

bör ta de initiativ som behövs.

Vi har i bl.a. den motion som väcktes med anled-

ning av propositionen ett betydande avsnitt som dis-

ciplinåtgärder även för livstidsdömda. Det borde vara

naturligt att också den livstidsdömda brottslingen på

något sätt skall avhållas från nya straffbara handling-

ar. Det skall inte vara som i dag att vederbörande inte

behöver riskera någonting även om han - och det är

som regel endast män - har gjort något som innebär

brott enligt den lagstiftning som gäller för alla andra,

även inne i fängelser.

Vi har i denna vår motion med anledning av pro-

positionen också ett avsnitt om kriminalvårdens un-

derrättelseskyldighet gentemot brottsoffer och att

denna underrättelseskyldighet inte får begränsas.

Herr talman! Vi har också noga understrukit kra-

vet att drogfria anstalter blir ett faktum i större ut-

sträckning. Det är alltför få platser tillgängliga för

dem som är drogfria. För den skull upprepar vi våra

krav på att möjligheterna till provtagning måste an-

vändas i fortsatt stor utsträckning. Personalen på

anstalternas olika avdelningar skall göra narkotika-

visitationer så ofta som möjligt, och dessa skall gi-

vetvis inte ske på regelbundna tider. Urinprov skall

vara ofta förekommande.

Vidare skall besök kunna kontrolleras så att var-

ken den intagne eller besökaren kan överlämna före-

mål till den andre eller ha fysisk kontakt. Har uppre-

par vi kravet på någon form av glasruta eller annat

genomskinligt material som kan appliceras där den

intagne får besök och det finns en risk för att besöka-

ren överlämnar narkotika.

Vidare kräver vi välutbildade narkotikahundar.

Sådana måste i större utsträckning anskaffas till våra

anstalter. Häromdagen fick jag i riksdagens justitieut-

skott av våra norska gäster som tillhör motsvarande

utskott i norska Stortinget veta, och det har säkert

flera andra också noterat, att Kriminalvårdsstyrelsens

generaldirektör Bertel Österdahl aviserat om fler

narkotikahundar till den svenska kriminalvården.

Dessutom bör regeringen kontinuerligt för riksda-

gen redovisa narkotikasituationen på landets fängel-

ser. Detta sistnämnda är ett krav från oss moderater.

Slutligen, herr talman, hoppas vi att Kriminal-

vårdsstyrelsens rapportering skall innebära att vi får

praktiskt taget löpande information, bl.a. om narkoti-

kaläget på fängelserna. Jag är övertygad om att med

de insatser som vi moderater föreslår kommer situa-

tionen att bli bättre. Man skall inte behöva riskera att

bli narkoman om man har gjort sig straffskyldig och

hamnar på ett fängelse där det inte finns utrymme för

icke-narkomaner.