Herr talman! Jag kan hålla med om det mesta i
Birthe Sörestedts anförande och intentionerna med de
förändringar som har skett. Jag sade ju tidigare att jag
tyckte att det var väldigt positivt.
Jag vill ändå lyfta upp frågan om situationen för
kvinnorna och den förändring som görs i dag. Den
förändring som Vänsterpartiet vill ha tycker jag är
oerhört viktig. Då handlar det om att kvinnor har den
ovillkorliga rätten. Regeringens förslag är att en kvin-
na inte utan eget medgivande får placeras i en annan
anstalt.
Det vi från Vänsterpartiet hade velat se är i stället
att undantag kan medges om kvinnan själv begär det
och det finns starka skäl för en annan placering. Att
totalt förbjuda det tror vi också skulle vara en omöj-
lighet. Men med öppningen att man får placera kvin-
nan i en annan anstalt om hon ger sitt eget medgivan-
de utan att det finns särskilda skäl är att inte ta ett steg
längre, vilket vi behöver göra. Faktum är, precis som
Birthe Sörestedt sade, att man i dag följer detta i stor
utsträckning. Men vi behöver gå längre för att föränd-
ra situationen ännu mer.
Jag vill bara kort ta upp frågan om de privata
vaktbolagen. Det är bara i mycket särskilda fall som
de skall användas, och de skall inte användas i någon
större utsträckning. Då kan vi från Vänsterpartiets
sida inte förstå varför det skall vara så viktigt att göra
en förändring i lagstiftningen och därmed öppna möj-
ligheten för privata vaktbolag. Är det inte rimligare
att hålla statens repressiva del ren från privata
vinstintressen och att staten i de särskilda fallen tar på
sig kostnaderna för att detta skall klaras av inom kri-
minalvården?