Fru talman! Rätten att delta i förskoleverksamhet
har varit en av de frågor som Vänsterpartiet har drivit
i många år. Förskolan spelar en nyckelroll för barns
utveckling och lärande. Den utgör en viktig förbere-
delse för skolan och är den första grundstenen i det
livslånga lärandet. Det är en rättvisefråga att låta alla
barn få del av förskolans verksamhet.
I och med vårpropositionen har vi nu lyckats
komma överens med Socialdemokraterna och Miljö-
partiet om en allmänna förskola med låga avgifter.
För mig som vänsterpartist är det glädjande att vi nu
avsätter resurser för en utbyggnad av förskolan. Det
är också bra att vi nu diskuterar betydelsen av låga
avgifter inom barnomsorgen. Sammantaget innebär
det här att stora steg tas mot att inlemma förskolan i
den generella välfärden.
Genom en allmän förskola ger vi nu även barn
med arbetslösa eller föräldralediga föräldrar en rätt
som nekats dem i många av landets kommuner.
Grundinställningen måste vara att det inte är föräld-
rarna som har rätt till barnomsorg utan att det är alla
barn som har rätt till barnomsorg och förskola.
Kopplingen mellan den allmänna förskolan och den
s.k. maxtaxan är mer än en politisk kompromiss. En
förskola öppen för alla barn blir inte en allmän för-
skola förrän avgifterna kommer ned på en sådan nivå
att de inte utgör ett hinder för barns deltagande i
verksamheten.
Det återstår nu ett arbete med att lösa frågor om
förskolereformens konkreta utformning. I det arbetet
är vi från Vänsterpartiet naturligtvis beredda att ta ett
stort ansvar. Vi har dels i vår motion, dels i andra
sammanhang pekat på några av de frågor som för oss
har en speciell betydelse. Jag vill kort bara nämna
några.
För det första: En garanti för rätten till plats i för-
skola för barn till arbetslösa och föräldralediga bör
vara det första som genomförs. För det andra bör
avgiftstaket och de nya barnomsorgstaxorna utformas
så att den sammantagna effekten blir fördelningspoli-
tiskt rättvis. För det tredje måste utformningen av
kompensationen till kommunerna ta hänsyn till de
olika lokala förhållandena.
Fru talman! I betänkandet behandlas bl.a. frågor
om personalen i förskolan. Vänsterpartiet har i sin
motion fört en diskussion om den pedagogiska kom-
petensen i arbetslaget i förskolan. Vi har pekat på
betydelsen av vidareutbildning och skissat på en
pedagogisk grundutbildning på högskolenivå för all
pedagogisk personal inom förskolan. Det bör också
finnas möjligheter för förskolepersonalen till forsk-
ning och fördjupning.
Vi har valt att inte formulera en reservation i frå-
gan utan konstaterat dels att utskottet delar våra åsik-
ter om vikten av fortbildning och vidareutbildning för
förskolans personal, dels att Lärarutbildningskom-
mittén skall lämna förslag till förnyelse av alla lärar-
utbildningar med utgångspunkt från de förändringar
som har skett inom förskola, skola, vuxenutbildning
och högskola samt i samhället i övrigt. Vi följer na-
turligtvis med stort intresse arbetet i kommittén och
ser med tillförsikt fram emot dess förslag.
Jag kan också konstatera att utskottet delar Väns-
terpartiets uppfattning om modersmålets betydelse
som grund för språk- och identitetsutveckling och att
elever med flerspråkig bakgrund bör erbjudas under-
visning i modersmål från förskolan t.o.m. gymnasie-
skolan.
I fråga om en lagreglering som skulle tydliggöra
rätten till modersmålsstöd i förskolan hänvisar ut-
skottet till den kommitté som skall se över skollagen.
Den kommittén kommer att ha en mängd olika vikti-
ga frågor att hantera. Det syns oss mer meningsfullt
att lyfta fram bl.a. den frågan i arbetet i kommittén än
att här och nu reservera oss.
Fru talman! Jag vill gärna ta tillfället i akt att
lyfta fram förskolans betydelse ur ett jämställdhet-
sperspektiv. För oss är det viktigt att främja kvinnors
förvärvsarbete. Vi tror att ett eget arbete och en egen
inkomst är grundläggande för såväl kvinnors själv-
ständighet och oberoende som kvinnors möjligheter
att utvecklas som individer och samhällsmedborgare.
Vi menar att en sådan kvinnofrigörelse också gynnar
barnen. Om inte kvinnor ges möjlighet att dela mak-
ten i samhället och omsorgsansvaret för barnen med
männen, tillvaratas inte heller barnens intresse på
bästa sätt. En allmän förskola och en väl fungerande
barnomsorg är mycket bra när det gäller att kombine-
ra pedagogisk stimulans och kvinnors förvärvsarbete.
Avslutningsvis får jag konstatera att tanken om
vårdnadsbidrag lever. I kristdemokraternas reserva-
tion lyfts frågan fram. Kristdemokraterna tar upp
vårdnadsbidraget som en ökad kostnad i sitt budge-
talternativ. Samtidigt påstår man att det vore en stor
samhällsekonomisk vinst för både stat och kommun
om föräldrarna stannade hemma med barnen i minst
tre år.
Det här måste grundas på något slags synsätt där
kvinnors förvärvsarbete ses som en belastning för
samhället och på en föreställning om att det inte bara
är trevligare - eller moraliskt mer högtstående - utan
också effektivare och billigare om var och en sköter
sitt, i det här fallet barnen, än om vi samarbetar.
En förutsättning för kvinnors tillgång till arbets-
marknaden är en väl fungerande och utbyggd försko-
la. Ett återinförande av vårdnadsbidrag skulle hota
detta. Som vänsterpartist arbetar jag hellre för en bra
och väl utbyggd barnomsorg och förskola, en stark
föräldraförsäkring och en arbetstidsförkortning. Jag
yrkar bifall till hemställan i utbildningsutskottets
betänkande.