Herr talman! Grunden i de tre betänkandena är ANDT-strategin som vi beslutat om. Där finns de övergripande målen ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade sociala och medicinska skador av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Speciellt uppmärksammas åtgärder för att minska ungdomars tobaksbruk och alkoholkonsumtion och en nolltolerans mot narkotika.
Den inriktning för alkohol, narkotika, dopning och tobak som har beslutats ligger fast 2011-2015. Här finns konkreta åtgärder för att nå förslagen i propositionen. Det finns också långsiktiga, breda satsningar på ett viktigt samarbete mellan kommuner och landsting. Det pågår åtgärdsprogram under hela denna tid; i dag pågår det tredje sedan strategin beslutades. I varje budget finns också statliga uppdrag och satsningar. Dessutom finns ett uppdrag om utvärdering av strategin där man tittar på hur målen uppfylls och om ANDT-politiken är ändamålsenlig.
Hur ser läget ut i dag? Jag ska börja med tobaken. Här finns både en positiv utveckling och oroande trender. I dag röker ungefär 10 procent av Sveriges befolkning dagligen. Lägger vi till då-och-då-rökarna hamnar vi lite högre. Det är en halvering av rökningen sedan 80-talet. Det är bra om vi jämför med EU där ett land som sticker ut är Grekland med 40 procent rökare.
Det oroande är att bland ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet röker ungefär 40 procent. Vidare skulle en tredjedel av alla cancerfall i Sverige kunna undvikas om alla slutade röka. Varje år har Sverige 12 000 dödsfall på grund av rökning - det är en högre siffra än Socialdemokraternas representant redovisade - och i hela EU är det 700 000 dödsfall på grund av rökning.
Det är därför viktigt att vi gör ännu fler informationsinsatser och visar att det är nolltolerans som gäller där barn och ungdomar rör sig, till exempel på skolgårdar, talar om skadliga effekter och visar dem och ser över hur vi kan få fler rökfria platser.
Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att titta på effekterna av passiv rökning, erfarenheten från andra länder och om rökningen i sin helhet minskar om den förbjuds på fler platser.
Vi har också tagit beslut om kontrollköp, vilket införs från den 1 maj i år. Det är bra att tillsynen av försäljningen av cigaretter på så vid förbättras.
I utskottet har vi diskuterat försäljning av tobak och om det för handlaren ska krävas tillstånd eller som i dag anmälning. Frågan har varit om tillstånd minskar den olagliga försäljningen eller enbart ökar krånglet för företagarna. Vi har landat i att det ger ökat krångel och byråkrati, men ger det effekt?
Ett av mina barn är under 18 år, och jag frågade honom och hans kompisar om det är många i deras ålder som röker. De svarade att det är många. Då frågade jag hur de får tag i cigaretter, och de förstod inte frågan. Det är bara att handla i tobaksaffären, sade de. De fattade inte varför jag frågade hur de får tag i cigaretter, för det är så lätt.
Tillståndsplikt kan i och för sig vara bra, men jag tror att vi måste göra mer. Vi måste titta på tillsynen, för det ska förstås inte säljas cigaretter till ungdomar under 18 år. Det ska vara lika svårt som att handla på Systembolaget för dem under 20 år.
Vi har också diskuterat frågan om plain packaging. Konstitutionsutskottet har uttalat att det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen, alltså att vår grundlag inte tillåter det. Men med det nya tobaksdirektivet inom EU blir det möjlighet att sätta bilder och texter på 65 procent av förpackningen, vilket är bra. Kanske kan de hemska varningsbilderna avskräcka någon.
Att höja tobaksskatten är ett annat instrument som är bra. När jag besökte tullen för ett par veckor sedan berättade de dock att när tobaksskatten höjdes väldigt mycket på 80-talet ökade smugglingen. Beslagen ökade från 50 000 cigaretter i månaden till 1 miljon cigaretter i månaden. Det är alltså fråga om en avvägning.
En annan bra sak i tobaksdirektivet är att man ska kunna märka cigaretter, spåra dem som kommer in olagligt och beslagta dem.
Jag fortsätter med narkotikan. Här är trenderna inte positiva. Det finns en allmän attityd och inställning till vissa droger, till exempel cannabis, som är mer liberal. Många förespråkar en avkriminalisering. Det finns liberaliseringsströmmar runt om i världen, till exempel i delstater i USA och i landet Uruguay.
Det oroande är att det inte är fråga om att några nya forskningsrön visar att det är ofarligt att bruka cannabis utan att det är en folkopinion som har fått politikerna att svänga och släppa det fritt. Forskning visar att det är farligt med cannabis, speciellt för ungdomar eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad förrän i 25-årsåldern. Det är dokumenterat att det speciellt påverkar närminnet.
Därför är det bra att vi står fast vid en mycket restriktiv narkotikapolitik. Regeringen utreder också skärpning av straff för narkotikabrott.
Utskottet har också diskuterat familjeklassning av narkotika, det vill säga att kunna narkotikaklassa ämnen som har ungefär samma effekt för att hindra spridning. Det är en bra tanke eftersom vi vill hindra spridning. Nackdelen är dock, som Christer Engelhardt beskrev, att man vid minsta tvekan om ett enskilt preparat måste gå till domstol, vilket kan ta lång tid.
Därför ligger myndigheternas rekommendationer att klassa ämne för ämne fast. Det är tre myndigheter som har gett sin syn på detta. Folkhälsomyndigheten anser att det är säkrare att bedöma ämne för ämne. Läkemedelsverket ser inte familjeklassning som ett alternativ. Även Tullverket har varit skeptiskt till detta.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att minska tidsåtgången så att man ska kunna klassa nya substanser snabbare. Utvecklingen följs noga, för vårt mål är att hindra spridning av droger. Även inom Europasamarbetet arbetas det med dessa frågor. Att polis och tull kan beslagta substanser i väntan på klassning är bra.
Herr talman! När det gäller alkoholen finns det vissa positiva trender. Sedan 2004 har alkoholkonsumtionen minskat, bland annat bland ungdomar. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har gjort undersökningar som visar att fler inte dricker alls och att konsumtionen har gått ned. I alla grupper har den gått ned utom i riskgruppen kvinnor 60-80 år.
Det finns givetvis stora folkhälsoproblem med bruk och missbruk. Siffrorna pendlar mellan att 330 000 och 600 000 personer över 18 år som lider av ett farligt bruk eller missbruk. Ungefär 80 000 räknas som tunga missbrukare.
Det ligger ett stort ansvar på kommuner och landsting att möta dessa personer och sätta in hjälpinsatser. ANDT-strategin gör det också tvingande att samarbeta i dessa frågor.
Socialstyrelsen har i veckan presenterat nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där tillgängligheten till psykosocial behandling i primärvården och företagshälsovården ökas.
Det är prioriterat att arbeta för att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar. Mycket görs redan i dag, och det är som jag sade tidigare positivt att alkoholkonsumtionen har gått ned.
Hur mycket har den då gått ned? Låt mig ge några exempel. Sedan man började mäta 1977 har vi i dag den lägsta nivån bland pojkar i årskurs 9. För flickor i samma årskurs är det den lägsta konsumtionen sedan 1986. För gymnasieungdomar har den också gått ned och är den lägsta nivån sedan 2004.
I regeringens åtgärdsprogram finns konkreta exempel på metoder för att skjuta upp debuten och den skadliga konsumtionen samt för att minska langningen och upprätthålla åldersgränsen.
En viktig grupp är förstås föräldrarna. Genom arbetet i Tänk om får man med föräldrarna, som ju är de viktigaste personerna i ungdomarnas liv också när det gäller att få ned konsumtionen.
Ett annat prioriterat mål är ökad kunskap om marknadsföring av alkohol och effekten av den på konsumtionen. Även här har det gjorts en utredning och kartläggning av i vilken omfattning barn och ungdomar exponeras för reklam i digitala medier. Här finns förslag på marknadsföringsavgifter. Utredningen har överlämnats till regeringen och bereds i Regeringskansliet.
Ytterligare utredning pågår när det gäller marknadsföring och e-handel. Regler för tillsyn gäller marknadsföring och hemleveranser. Det finns i dag ett kommittédirektiv om e-handel och hemleverans av alkoholhaltiga drycker till konsumenter. Man ska särskilt titta på åtgärder som förhindrar att ungdomar under 20 år att få tillgång till alkohol.
Herr talman! Efter dessa kommentarer till de tre betänkande yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)