Fru talman! Jag noterar att statsrådet Mats Odell inte är här - han som har hand om den här utförsäljningen och ska sköta om den. Jag tycker att det är synd. Jag saknar verkligen Mats Odell här.
Jag ska börja med att säga som Nalle Puh: Det kan vara bra ibland att tänka efter lite, åtminstone en liten stund. Det kan hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut. Det är framför allt bäst att veta vad man letar efter innan man börjar leta efter det.
Det är tänkvärt när vi står inför det faktum att vi i dag ska diskutera utförsäljningen av sex statliga företag, svenska folkets tillgångar.
Motivet från alliansen har skiftat från att bolagen kommer att utvecklas bättre om de privatiseras, till att intäkterna av utförsäljningen ska användas till amortering av statsskulden. Därefter ska det göras välfärdssatsningar.
Statsskulden är internationellt sett mycket liten. Om vi ser till statens tillgångar har vi i Sverige i dag en nettoförmögenhet, ingen bruttoskuld, som många vill låta påskina.
Argumenten från alliansens sida är inte något annat än struntprat. Välfärdssatsningar hade ni haft möjlighet till ändå. Statsbudgeten väntas göra ett överskott på 138 miljarder bara i år. I stället för välfärdssatsningar väljer ni att sänka förmögenhetsskatten. Anders Borg har ju tidigare resonerat om att värnskatten kan stå på tur att sänkas.
Den statliga företagssektorn består i dag av 55 företag med ca 190 000 personer anställda. Värdet av företagen bedöms vara över 600 miljarder.
De statliga företagen spelar en viktig roll för svensk välfärd. De sex företag som nu ska reas ut värderas till över 200 miljarder. De har gett intäkter till staten på ca 10 miljarder under 2006 och förväntas under 2007 ge närmare 16 miljarder - intäkter som vi i framtiden kommer att gå miste om.
Under perioden 2002-2006 har de statliga företagen delat ut 75 ½ miljarder kronor till statskassan. Det är pengar som har använts till välfärdssatsningar.
Fru talman! De statliga företagen skapar också sysselsättning över hela landet och är en viktig faktor för att hela landet ska leva. Ta Vin & Sprit som exempel. Det är en stor och viktig arbetsgivare i Skåne. Telia Sonera finns i dag över hela landet.
Hur sysselsättningen och utvecklingen kommer att påverkas i dessa bolag vid en privatisering kan vi inte påverka.
Hela processen fram till nu är under all kritik. Det bekräftas också av Riksrevisionens rapport om utförsäljning av vissa statliga företag. Jag citerar ur rapporten:
"Riksrevisionens granskning visar att regeringen för de sex aktuella bolagen inte har gjort en genomgång enligt vad som aviserades i budgetpropositionen. Regeringen har till riksdagen och allmänheten förmedlat en oklar bild av vilken genomgång som ligger till grund för valet av de sex bolagen för försäljning."
Vidare skriver man: "Riksrevisionen konstaterar att den begränsade analys som regeringen har gjort inte har baserats på områdeskunskap från t.ex. myndigheter, och att den inte har omfattat relevanta områden för respektive bolag och de marknader de verkar på. Riksrevisionens bedömning är att det underlag regeringen har tagit fram inför riksdagens beslut, därmed inte är ett tillräckligt heltäckande underlag för bedömningen av förutsättningar för försäljning."
Det är en väldigt hård kritik av hela den process som har föregått kammarens behandling.
Med tanke på Riksrevisionens skarpa rapport borde ärendet återförvisas för ytterligare beredning, vilket skulle vara naturligt med tanke på det skandalöst dåliga underlag som presenteras för kammaren. Bristen på analyser av vilka konsekvenser utförsäljningen får är påtaglig.
Men, fru talman, jag kommer inte att yrka på återförvisning av den enkla anledningen att det kommer att visa sig vara helt meningslöst. Alliansen är beredd att pressa igenom förslaget i kammaren trots alla de brister på analyser som förslaget uppvisar. En ren demonstrationspolitik från Vänsterpartiets sida kommer inte att förekomma.
I detta sammanhang kan det kanske vara på sin plats att komma ihåg vad John Stuart Mill skrev en gång i tiden. "Författningen är ett verktyg för att säkerställa att de härskande inte missbrukar sin makt." Frågan är om det inte är det man har gjort vid detta tillfälle. Man är beredd att köra på trots att man bryter mot regeringsformen och grundlagen. Det är skandalöst!
Regeringen föreslår att sex statliga bolag ska säljas. De värderas i dag till ca 200 miljarder. Argumentet är enligt alliansen att detta ger möjligheter till satsningar i välfärden. Men det är precis tvärtom. Hela förslaget innebär en gigantisk förlustaffär för statsfinanserna på ca 10 miljarder per år. Hur ska det täckas i framtida budgetpropositioner?
Att man från alliansens sida tror att man får en intäkt genom att sälja aktier är helt befängt. Det som händer är att man byter en tillgång mot en annan, från aktier till kontanter. Intäkt kan man endast få genom eventuell utdelning av aktier. För att citera Peps Persson är detta är inget annat än "falsk matematik" från alliansens sida.
Detta är givetvis inget annat än en ideologisk fråga. Det handlar om ägande, förvaltning och utveckling av statlig egendom. Det borde också alliansen medge. Det skulle underlätta debatten betydligt.
Jag vill påminna kammaren och svenska folket om att statliga företag historiskt sett har spelat en avgörande roll som välståndsskapare och som motor för utveckling av svenskt näringsliv. Utan en aktiv samverkan mellan stat och näringsliv hade vi inte haft så många internationellt sett konkurrenskraftiga företag som i dag står för ett stort exportvärde. Vad hade ABB, tidigare Asea, varit utan Vattenfall eller Ericsson utan gamla Televerket?
Vänsterpartiet säger av flera skäl nej till regeringens planer att privatisera svenska folkets gemensamma bolag. För Vänsterpartiet är det viktigt med långsiktiga ägare som inte bara ser till kortsiktiga vinstintressen utan också tar ett samhällsansvar. Staten har i sina bolag visat sig kunna kombinera god avkastning, professionell styrning och utveckling med samhällsansvar. Något som jag skulle vilja se mer av i svenskt näringsliv i dag är just långsiktiga ägare som dessutom är synliga och inte bara ser till kortsiktiga vinstintressen.
Ägande ger också möjlighet att via ägardirektiv utveckla bolag till att vara föredömen inom jämställdhetssatsningar och miljötänkande och se till att det finns en god konkurrens inom bankväsende och på bolånemarknaden. Den möjligheten frånhänder vi oss när vi säljer ut bolagen.
Är det någon i denna kammare som verkligen tror att konkurrensen på bolånemarknaden kommer att förbättras om vi säljer ut SBAB till en annan konkurrent? Jag menar att risken är påtaglig att det på sikt kommer att leda till höjda bolåneräntor.
Vad händer med sysselsättningen i Sverige om Vin & Sprit, som i dag sysselsätter 240 personer i Åhus och 40 i Nöbbelöv, säljs? Och vad händer med bönderna i Skåne som i dag levererar sitt vete för tillverkning av Absolut Vodka?
Jag noterar att statsrådet Mats Odell kommer nu. Jag hälsar dig välkommen.
Samma genomgång skulle jag kunna göra när det gäller Telia Sonera och kopparnätet, Nordea och de övriga bolag som är uppsatta på försäljningslistan.
Vid en avyttring av dessa sex bolag förlorar vi inte bara framtida intäkter utan också kontroll och utveckling av bolagen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 3, 4, 5, 7, 8 och 9.