Fru talman! Först ska jag ta upp frågan om vad vi sade i valrörelsen. Vi i allianspartierna har haft gemensamma reservationer under hela 2000-talet. Vi hade under 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005 och 2006 gemensamma reservationer i såväl finansutskottet som näringsutskottet där vi beskrev vår avsikt att sälja de här bolagen. Vi gav motiv för detta.
Under valrörelsen hade vi också en gemensam budgetmotion. Där hade vi sju bolag som vi lade fram. Det debatterades här i kammaren. Vi lade fram en rapport våren 2006 som arbetsgruppen Tillväxtregion Sverige lade fram där vi beskrev varför och vilka bolag det gällde. I Bankerydsöverenskommelsen presenterades dessa sju bolag, och i det Norrlandspaket som partiledarna tog fram fanns dessa bolag med. Där gjordes också klart att Vattenfall och LKAB icke var aktuella att röra.
I dag har vi en statsskuld på 121 679 kronor per person, från den minsta nyfödda till den äldsta medborgaren. Om vi genomför vårt program kommer den att minska till 86 964 kronor. Om vi inte gör det har vi kvar en skuld på 108 507 kronor. Det kanske inte Kent Persson tycker spelar någon roll, men faktum är att de statsfinansiella effekterna av det vi frigör är en oerhört viktig komponent.
Ungefär 11 miljarder kronor minskar räntekostnaderna om vi säljer och amorterar de här bolagen som är värda 250 miljoner till dagens statslåneränta. Den har för övrigt gått upp från den förra kalkylen till dagens 4,41 procent. 11 miljarder, Kent Persson, per år frigörs när det här har genomförts. De kan användas till infrastrukturinvesteringar. De kan användas till en mängd andra saker. I dag är det bundet i produktion av vodka och uthyrning av kontorslokaler.