Herr talman! Jag vill fråga vem som företräder
Sverige i den europeiska arbetsgruppen. Det kan vara
viktigt för flera att få veta vem man skall kontakta i
sådana sammanhang.
Jag vill också beträffande Melisatestet säga att det
faktiskt har redovisats i vetenskapliga tidskrifter. Man
har alltså godkänt detta. Bl.a. har Vera Seiskal, som
finns här i Sverige, medverkat som författare. Man
har tidigare inte riktigt velat lyssna på henne, trots att
hon är expert på att behandla allergier förorsakade av
bl.a. guld.
I Tyskland har man erkänt en koppling mellan
amalgam och hälsa, och ansvariga myndigheter avrå-
der kvinnor från att under graviditet låta göra några
ingrepp i munhålan vilka har med amalgam att göra.
Även barn under sju år avråds från sådana. Har vi här
några sådana rekommendationer grundade på ett
erkännande av en koppling till hälsan?
I Tyskland erkänns ett s.k. DNPS-test som under-
lag för beslut om ersättning från försäkringskassan.
Här godtas sådana test endast för annan kvicksilver-
påverkan än från amalgam. Jag vill fråga varför man
skiljer mellan faror i miljön beroende på om de före-
kommer inom respektive utanför tandläkarmottag-
ningarna.
Vi politiker måste stå upp för det vi tycker, vare
sig det är i valrörelser eller annars. Jag har träffat en
ung man som i dag är 26-27 år. Han har varit sjuk
sedan han var 19 år. Han har oerhörda problem. Han
har dessutom problem med att få behålla sin sjuk-
penning. Han har ett litet barn, och han har försörj-
ningsbörda.
Han fick ett brev under valrörelsen där det står: Vi
socialdemokrater anser att detta inte längre kan dras i
långbänk. Amalgam är farligt både för hälsan och
miljön och vi anser att ett förbud bör träda i kraft
senast den 1 juli 1995. Vi anser också att tandläkarna
bör få ökad kunskap om tandmaterial. Det är under-
tecknat Ingvar Carlsson, statsministern.
När jag sade detta i en debattartikel kallade gene-
raldirektören för Socialstyrelsen mig för charlatan.
Jag tycker att det är dags att vi gemensamt tar tag i
den här frågan. Den är så infekterad att det bara är vi
politiker som i dag kan hantera den på ett sådant sätt
att vi får fram allt kunskapsmaterial och kan nå det
resultat som får till effekt att människor känner sig
trygga i det svenska vårdsystemet.