Herr talman! Det är inte bara de drabbade männi-
skorna som upplever detta. De får intyg av läkare,
tandläkare och professorer, men dessa intyg godkänns
inte. Det är anledningen till att man inte får hjälp.
Jag kan bara utgå från vad jag får höra från läkare,
tandläkare och jurister, som nu också har börjat
överklaga den här typen av ärenden. När t.ex. en
hudspecialist visar på för många fall av tungmetallal-
lergi börjar man ifrågasätta om den läkaren är kapabel
att över huvud taget utfärda intyg. Jag har skriftväx-
lingar tillgängliga här som visar på detta. Jag antar att
handlingarna är helt korrekta, eftersom de är försedda
med stämplar osv.
Som socialministern säger känner vi inte exakt till
de aktuella sambanden, men det finns i dag tillräckligt
med publicerade rapporter som anses vara vetenskap-
liga och som visar på allt starkare samband. I en in-
ternationell vetenskaplig skrift redovisar t.ex. Tibb-
ling en vid universitetet i Linköping för publicering
godkänd undersökning. I den påvisas patologiska
immunologiska förändringar hos patienter som har
reagerat på Melisatest.
Det kommer löpande fram fler och fler forsknings-
resultat av denna typ vilka visar att amalgam åstad-
kommer förändringar. Jag skall återkomma till läget i
Tyskland, där man har kommit fram till en något
annan ståndpunkt än vad vi har gjort här i Sverige.
Vad sedan gäller de miljoner som anslagits till
forskning om amalgam har inte de forskare som ser
samband mellan amalgam och ohälsa fått några peng-
ar, utan dessa har helt gått till dem som vill slå fast
tidigare etablerade åsikter. Jag har tidigare försökt att
kritisera detta förhållande.
Jag har noterat att Socialstyrelsen kommer att an-
ordna konferenser för vårdpersonal just om patienter
som upplever problem på detta område. Det vore bra
om det också angavs att de skulle gälla patienter som
av läkare som av läkare, tandläkare och professorer
anses vara sjuka av amalgam.
Jag vill fråga: Är socialministern beredd att åstad-
komma konferenser med en öppen diskussion, där alla
företrädare får komma till tals och som är offentliga,
så att alla kan ta del av diskussionen mellan veten-
skapsmännen? Vi behöver en vetenskaplig medling på
det här området.