Fru talman! Det är tråkigt att Annika Lillemets skrämmer människor när det gäller flygsäkerheten. Detta har vi haft en hearing om. Vad gäller flygsäkerheten finns bara ett läge: högsta tänkbara säkerhet i alla avseenden, oavsett vem som bygger planen, vem som flyger dem och vem som opererar i tornen och på flygplatserna. Detta är alla överens om, har vi kunnat konstatera. Retoriken som bygger på att man ska skrämma människor när det gäller säkerheten tycker jag är lite tråkig. Jag vill bara ha det sagt.
När det gäller de samfällda TMA-områden som du räknade upp undrar jag lite grann var ni ser riskerna. Du säger att det blir fler överlämningar. Som jag förstår det innebär detta inte något annat än att de som sitter i tornen får andra arbetsgivare - eller kan få; det behöver inte bli så. Och så ser det ut redan i dag. Det är olika arbetsgivare som avlönar piloten respektive den som sitter i tornet och så vidare. Detta har hittills inte varit något problem. Man kan prata med varandra ändå. Det är så man gör, oavsett vem som avlönar en. Var ser ni risken dyka upp?
När det gäller försvaret och att vi ska ha en ganska god kapacitet för flygtrafikledning i händelse av kris och krig vill jag ha sagt att 70 procent av all flygtrafikledning i Sverige utgörs av det vi kallar
en route
-verksamheten. Den finns inte med i den här reformen. Den är statlig. Rimligen finns det en hel del människor som jobbar där.
Det är intressant att Annika Lillemets tar upp Ö-vik. Det är ett privat företag i form av Saab som driver utvecklingen. Det är bra, givetvis tillsammans med LFV.
Jag vill ändå ställa min fråga om Trollhättan, Västerås och Norrköping. Kanske du bringa klarhet i vad som ska hända med de flygplatserna.