Fru talman! Självklart ska man sträva efter att minimera antalet överlämningar. De kommer säkert att fungera. Alla är professionella och duktiga, men det blir ändå ett ökat moment av osäkerhet. Det är inte jag som säger det utan det framgår av utredningarna och människor som kan detta bättre än jag. Man ska minimera antalet kockar för att soppan ska bli bra.
Därför är det olyckligt med en splittring. Jag ser också problem om någon inte klarar av att uppfylla sitt kontrakt. Vad gör vi då? Ska det hela skötas med hjälp av vite? Hur många flygledare ska sitta standby om något händer? Vilken redundans ska vi ha? Vem ska betala den, om kommuner som nu subventionerar flygplatser ska spara pengar? Då förlorar vi skattepengar på annat håll.
Har Edward Riedl tänkt att flygresenärerna ska betala? I så fall på vilket sätt? Vi tycker att det är rimligt att varje transportslag bär sina egna kostnader. Vi här i kammaren råder inte över hur olika kommuner väljer att spendera sina skattepengar. Vi hoppas naturligtvis att de gör det klokt och väljer att satsa på miljövänliga transporter och välfärd i stället för att subventionera flygplatser som inte klarar sig på marknadens villkor.