Fru talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till utskottets förslag så när som på punkten 5, där jag självklart i likhet med tidigare allianstalare yrkar bifall till reservation 4.
Fru talman! För väldigt många orter och regioner i vårt land är flyget det enda realistiska transportslaget när man ska lite längre, kanske till Stockholm eller Bryssel i sin yrkesutövning, då man ska förmå besökare att i konkurrens med andra besöksmål komma till just min ort eller min del av landet eller kanske om man ska åka direktcharter till Barcelona för att se på fotboll. Kort sagt, för den del av vårt land som ligger lite bortom de tre storstadsområdena är flyget en överlevnadsfråga och en fråga om livskvalitet.
I dag har vi en absolut majoritet av flygplatser i landet som ägs och drivs av kommuner och regioner. Utan undantag ligger dessa flygplatser på ställen där just tillgången till flyget möjliggör att platsen, orten eller regionen är en del av en allt större omvärld. Vi talar om orter som Arvidsjaur, Vilhelmina, Kalmar, Växjö och Ängelholm.
Att äga och driva en lokal eller regional flygplats - det görs nästan alltid av en kommun - är med något enstaka undantag alltid en förlustaffär. Det innebär att ägaren, en kommun, får underskottsfinansiera driften. Det innebär att man i den kommunala budgeten får prioritera resurser för att kunna nå sin omvärld och bedriva en växande besöksnäring på orten. Resurserna till flygplatsen, som självklart anses livsviktig, konkurrerar med resurserna till skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen och annan primärkommunal verksamhet. Det är ett vanligt dilemma för våra politikerkollegor i primärkommuner, men det gör det för den skull inte enkelt.
Fru talman! Givet detta har vi i Sveriges riksdag inga som helst skäl att fatta beslut som gör att ansvaret för att hålla och driva en flygplats på massor av mindre orter i vårt land blir dyrare, svårare och kanske över tiden omöjligt. Vi har inga skäl att fatta några sådana beslut i Sveriges riksdag.
Fru talman! Säkerheten har diskuterats mycket här i kväll. Den kommer alltid i första rummet när det gäller transporter över huvud taget och i all synnerhet när vi diskuterar flyg och flygtrafikledning. Därför är det bra att Sverige är ett av de bästa länderna i världen vad gäller flygsäkerhet, och det är en position som vi självklart ska behålla.
Det debatten i dag har kommit att handla om är huruvida det faktum att vi har mer än en statlig tjänsteutövare på området flygtrafikledning påverkar säkerheten med att flyga. Jag tycker att vi ska konstatera och vara ärliga och eniga om att konkurrensutsättning av den lokala flygtrafikledningstjänsten inte på något sätt innebär att säkerheten riskerar att försämras. Samma höga säkerhetskrav gäller givetvis för alla leverantörer av flygtrafikledning.
Utbildningskraven för flygtrafikledare är reglerade på EU-nivå. Det är mycket omfattande kunskapskrav. Statliga Transportstyrelsen utfärdar certifikat till företag och utövar tillsyn över de företag som uppfyller mycket de stränga säkerhetskrav som finns, och Transportstyrelsen utövar också tillsyn över dem som blivit godkända att utöva flygtrafikledning.
Fru talman! Komna så här långt kan vi då konstatera att vi på just denna punkt i betänkandet har en utskottsmajoritetet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet vars förslag i praktiken innebär att vi återreglerar marknaden för lokal flygtrafikledning.
Drivkrafterna bakom denna oheliga allians att komma fram till detta för de mindre flygplatserna mycket bekymmersamma ställningstagande har vi kanske fått delvis dissekerade i tidigare inlägg, och de är väldigt olika, men effekten för 30-40 lokala flygplatser i vårt land är icke desto mindre fullständigt förödande. Effekten av detta ställningstagande för återreglering och monopolism riskerar att leda till väsentligt högre kostnader för att äga och driva en flygplats. Det blir precis som jag varnade för i min inledning.
Vi har fått beskrivet för oss hur flygtrafikledningstjänsten utgör större delen av kostnaden för driften av en flygplats. Enligt mitt och andras sätt att se det innebär en återreglering ett mycket hårt slag mot de mindre, kommunala och regionala flygplatserna då dessa genom en återreglering skulle förlora möjligheten att kontrollera sina kostnader. I förlängningen kan det innebära att mindre flygplatser får svårt att fortsätta sin verksamhet. De läggs ned. Ambitionen att hela landet skulle leva offrades på monopolismens altare.
Fru talman! Än en gång yrkar jag bifall till utskottets förslag så när som på punkten 5, där jag yrkar bifall till reservation 4.