Fru talman! Det verkar som att de samverkande vänsterpartierna har fått en solkurva på spåret när det gäller järnvägspolitiken och inte är riktigt överens ens inbördes.
Det här motionsbetänkandet, fru talman, om vår järnvägspolitik tycker jag visar att Allians för Sverige har en tydlig politik för en modern svensk järnvägstrafik. Oppositionen uttrycker otålighet. Och visst, debatten kommer att bli mycket mer konkret framöver när regeringen lägger fram sina tre stora propositioner, det vill säga om infrastruktur, klimat och forskning. Det är tre tunga områden som hör samman.
Det är oppositionens privilegium att vara otålig, men när det gäller den gamla regeringen fick man vänta fyra gånger så länge, eller två år, på infrastrukturpropositionen från det att den lovades ut. Ni kanske inte ska vara så otåliga.
Alliansens utgångspunkt är resenärens perspektiv. Det är resenärens bästa som måste vara vägledande för den politik som vi driver. Det är en politik där vi avsätter resurser till eftersatt underhåll, planerar och bygger ny kapacitet och fortsätter att öppna för nya operatörer. För resenärerna är tåget bekvämt, tryggt och praktiskt, modernt helt enkelt.
Järnvägen får naturligtvis en intressant ställning i skenet av klimatpolitiken och behovet av att transportsektorn tar sin del av arbetet att minska utsläppen i enlighet med EU:s överenskommelser och det pågående arbetet med övriga internationella överenskommelser i klimat- och miljöfrågor. Det är ett område där Sverige 2009 ska ta ledarskapet i samband med ordförandeåret.
Fru talman! Jag tycker att det är mycket glädjande att Europaparlamentet i december förra året äntligen godkände EU:s tredje järnvägspaket, som innebär att persontrafiken på järnvägen inom EU ska öppnas för konkurrens senast den 1 januari 2010. Alliansregeringen har valt att gå före i dessa frågor. Redan i november förra året antog regeringen direktiv för en utredning om ökad konkurrens på marknaden för persontransport på järnväg. Utredningens förslag ska utgå från principen om konkurrensneutralitet och icke-diskriminering. I uppdraget ingår att ge förslag till att direkt eller stegvis öppna marknaden för persontrafik på järnväg för konkurrens. Utredningen ska också belysa tänkbara storregionala tågtrafikssystem, och de alternativen ska bedömas med eller utan rätt för regionala aktörer att organisera persontrafik på järnväg i flera län.
Det som nu pågår, fru talman, är alltså en försöksverksamhet där man har öppnat för regionala huvudmän att bedriva interregional trafik.
Regeringen har vidare redan nu givit Banverket i uppdrag att utreda möjligheten för snabbtåg i Sverige, hur vi på sikt ska kunna bli en integrerad del av ett heleuropeiskt snabbnät. Lyssnar man på oppositionen skulle man kunna tro att all järnvägsutbyggnad i Sverige nu är avbruten - så låter det nästan. Sanningen är att det aldrig har satsats så många miljarder som nu på att bygga ut och förbättra järnvägskapaciteten. En modern transportpolitik har stort utrymme för spårbunden trafik, och det gäller allt från lokal trafik till internationell trafik.
Fru talman! I den specialdebatt om järnvägen som vi hade för några månader sedan angav jag fyra byggstenar för en modern järnvägspolitik. Låt mig kort repetera dem här.
För det första: God samhällsekonomi och sunda statsfinanser. Ett folk i arbete skapar behov av transporter men skapar framför allt mervärde att betala transporterna med.
Försäljning av statliga bolag kan, för det andra, minska statsskulden och frigöra resurser för bland annat infrastruktur. Det är bättre, fru talman, med 55 miljarder mindre i skuld än att fortsätta att vara statlig spritproducent.
För det tredje: Samverkan mellan stat, kommuner och det enskilda näringslivet. Riksdagen bör vara lyhörd för alla kommuner som nu trots många andra åtaganden på olika områden är beredda att medfinansiera infrastruktur, lyhörd för den beredskapen och lyhörd för kommunernas kunskap om behoven. Kommunerna har resenärsperspektivet.
Sist men inte minst, fru talman, en moderniserad och förenklad planprocess. Annars torde många järnvägsidéer stanna på ritbordet.
Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)