Fru talman! Det är precis som Peter Pedersen säger. Det är intressant att han säger just det. Det går upp och ned. Konjunkturen sviktar fram och tillbaka. Just därför är det oerhört viktigt att man för en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är A och O. Att vi har den budgetdisciplinen och har haft den under väldigt lång tid handlar om att infrastrukturen inte står för sig själv. Man har att samsas med en rad andra otroligt angelägna om-råden: skola, forskning, rättsväsende, förbättringar för pensionärer med mera.
Vad ska man se som en investering? Vad ska man se som en investering för framtiden? Kan forskningsanslag vara en sådan del? Var ska man då dra gränsen?
Anledningen till att vi finansierar även infrastrukturen med anslag handlar om att man behöver transparens i detta. Man behöver också se och prioritera år för år var man ska lägga pengarna.
Över hela landet - jag har rest runt som en skottspole fram och tillbaka - är behoven enormt stora. Det är klart att förväntningarna på infrastrukturpropositionen i höst är enorma. Jag vågar nog säga att vi inte kommer att kunna göra alla lyckliga, dessvärre. Vi börjar heller inte i en särskilt god utgångspunkt. Men vi gör absolut det bästa vi kan. Det övergripande som det handlar om är att man måste ha ett samlat synsätt på det hela, ett transportslagsövergripande synsätt och på så sätt kunna dra nytta av varandra.