Fru talman! Först får jag rätta till ett uttalande. En
uppmärksam kollega här sade att jag tidigare råkade
säga Hässleholm i stället för Ängelholm. Vi vet att
det i dessa nedläggningstider har lagts ned både i
Hässleholm och i Ängelholm, men det var alltså
Ängelholm jag menade.
Samtidigt, fru talman, vill jag säga att jag natur-
ligtvis delar Sven-Erik Sjöstrands åsikt att förebyg-
gande åtgärder är bäst. Lyckas man förebygga ett
brott gör man två förtjänster. Man slipper ett brottsof-
fer, och man slipper en brottsling.
Men vi kan inte stoppa huvudet i sanden utan
måste se läget som det är i dag, Sven-Erik. Ingen
politik har hittills lyckats förebygga alla de brott som
både Sven-Erik och jag önskar att vi skulle kunna
förebygga. Vad ska vi då göra under tiden, fram till
dess att vi når målet och förebygger alltfler brott?
Sven-Erik talar om, och jag instämmer i, att åter-
anpassning, programverksamhet och vård för drog-
missbruk och våldsbeteende är A och O. Men Sven-
Erik är ju en del av budgetunderlaget i denna kamma-
re. Ord och handling måste hänga ihop, Sven-Erik.
Eller är det så att Sven-Erik anser att dagens budget
till kriminalvården är tillräcklig för att man ska kunna
driva den vård och behandling som vi båda önskar?