Fru talman! I betänkande LU15 behandlas bo-
stadsärenden, fastighetsmäklare och företagsmäklare
och alla arrenderättsliga frågor.
Många ärenden som diskuteras i lagutskottet går i
repris då och då. Dagens ärende har upprepats och
diskuterats många gånger.
I min inledning vill jag nämna att vi socialdemo-
krater yrkar avslag på alla reservationer. Reservanter-
na kritiserar det hela och påstår att de nuvarande
reglerna om bostadsarrende gör det svårt för jordäga-
re att lösa in arrendet på rimliga villkor i samband
med att arrendatorn vill sälja eller överlåta arrende-
rätten till en ny arrendator. De säger också att regler-
na om ersättning till arrendatorn för arrenderättens
värde vid inlösen är paradoxala. Jordägaren betalar
inte bara för byggnader och andra investeringar på
arrendestället som arrendatorn har bekostat, utan
måste också betala ytterligare ersättning för arrende-
rättens värde.
Vi socialdemokrater vill påpeka att frågan är
känslig för arrendatorn och att rättsutvecklingen se-
dan lång tid har varit inriktad på att i socialt och eko-
nomiskt hänseende stärka arrendatorn eftersom han
eller hon är den svagare och mer utsatta parten i ar-
rendeförhållandet. Utskottet menar att det inte finns
tillräckligt med underlag som styrker motionens på-
stående om att gällande regler om inlösningsrätt in-
nebär att markägare måste betala för läge eller att han
eller hon måste köpa in sin mark en gång till.
Fru talman! Lagutskottet behandlade en motion
med samma innehåll våren 2001. Lagutskottet av-
styrkte bifall till motionen med motiveringen att ut-
skottet bl.a. inte kunde finna annat än att nuvarande
bestämmelser är tillräckligt rimliga när en avvägning
görs av de skilda intressen som gör sig gällande i
arrendeförhållanden.
Angående den kritik som framförs i den aktuella
motionen mot arrendeavgifternas storlek anförde
utskottet att det inte finns underlag för att generellt
påstå att gällande arrendeavgifter är för låga i förhål-
lande till sitt marknadsvärde. Men är fallet att ett
arrendevillkor är oskäligt så finns möjligheter att
väcka talan mot motparten i domstol med yrkande att
avtalsvillkoren ska jämkas.
Utskottet fann att den nuvarande bestämmelsen
innebär en rimlig avvägning av de skilda intressen
som gör sig gällande i arrendeförhållanden. Vi frågar
oss var det slår. Det saknades enligt utskottets mening
skäl att förorda några ändringar i de principer som bär
upp gällande reglering. Utskottet avstyrker bifall till
motionen.
Fru talman! När samma fråga aktualiseras i Inge-
gerd Saarinens motion anser utskottet mot bakgrun-
den av vad som anförts att det inte finns anledning att
ompröva tidigare ställningstagande. Utskottet förstår i
sin bedömning de aktuella remissvaren från flera
organisationer - Viviann Gerdin har nämnt några av
dem. Men av sex organisationer och från hovrättsrå-
det Mauritz Bäärnhielm sägs det klart att mer och
bättre underlag krävs för att starta en undersökning i
frågan. Majoriteten av dessa organisationer har sagt
nej till den nya utredningen.
Fru talman! Utskottet vill emellertid peka på att
ifrågavarande rättsregler är tämligen svårtolkade och
inte lätta att ta till sig. Detta bekräftas också av vad
som anförs i vissa remissvar.
Utskottet förutsätter att regeringen är uppmärksam
på problemet och tar de initiativ som behövs. Något
initiativ till lagändringar i linje med motionsönske-
målen kan utskottet inte förorda.
Fru talman! Därmed yrkar jag avslag på alla re-
servationer.