Herr talman! Här har vi ett betänkande som åter-
igen handlar om företagande och företagandets vill-
kor i vissa delar. Vi har ganska ofta de frågorna uppe
till debatt och till diskussion. Det är inte så konstigt.
Jag tror att vi alla är överens om att företagarna i
allmänhet och småföretagarna i synnerhet har en
nyckelroll för vår framtida välfärd i Sverige. Om vi
ska kunna återta åtminstone några placeringar i väl-
ståndsligan måste vi kunna utveckla företagandet.
Annars får vi inte de resurser som vi behöver till att
utveckla vård och skola.
Det finns en logik i tågordningen. Först fler jobb,
sedan förbättrad vård och förbättrad skola.
Det är nödvändigt att förenkla och förbättra för de
som vill starta ett företag. För att belysa läget är det
några fakta som jag vill peka på.
Under 2001 registrerades ca 49 000 nya företag i
Sverige, vilket är 16 % färre än under 2000. Det kan
vara en tillfällig fluktuation, men problemet är att det
är den lägsta siffran sedan 1990.
En internationell studie av nyföretagandet visar att
Sverige kommer på en mindre hedrande 24:e plats av
29 undersökta länder. Övriga nordiska länder har
långt bättre placeringar.
Bara en av 25 svenskar är involverade i aktiviteter
av entreprenörart. Som hot mot en förbättrad svensk
entreprenöranda nämns lagstiftningen och den förda
politiken.
Det här betänkandet handlar till dels om att göra
det enklare för företag, företagare och blivande före-
tagare. Då finns det en mängd förslag som vi från
oppositionen vill peka på. Vi från Folkpartiet har en
gemensam reservation med de övriga tre borgerliga
partierna. Det är klart att eftersom jag kommer som
fjärde man i den här debatten blir det en del upprep-
ningar. Det finns ju ett uttryck om att repetition är
lärdomens moder eller något i den vägen.
Jag vet inte hur många gånger som det från den
här talarstolen har talats om Småföretagsdelegatio-
nens förslag, och det är väldigt vad det är svårt att
genomföra de flesta av de förslag som kom fram där.
Jag ska inte ta upp alla förslag, men i förenklings-
sammanhang finns det ett antal punkter.
Ni som följer med i den aktuella debatten vet ju
att de fyra borgerliga partierna häromdagen presente-
rade ett gemensamt förslag till förbättrat företagskli-
mat. Rapporten tar bl.a. upp att man ska genomföra
Småföretagsdelegationens förslag, att man ska mins-
ka företagens kostnader för administration, att det ska
införas färre och enklare regler, att serviceandan ska
förbättras hos alla myndigheter, att sektorn för privat
näringsverksamhet ska vidgas och att det ska sättas
upp mätbara mål för regelavveckling.
Av Småföretagsdelegationens egna ca 80 förslag
återstår fortfarande två tredjedelar att genomföra. Nu
har en del av förslagen analyserats, men regeringen
gör för lite för att verkställa dem. Detta visas tydligt
av att mer än hälften av de tillfrågade företagen i en
enkät som presenterades förra året upplevde att anta-
let regler har ökat. Det var t.o.m. så att 43 % av före-
tagen ansåg att reglerna var lika många som tidigare
eller fler. Och företagarna måste stå ut med alla regler
som också blir krångligare.
Inte ens när det gäller i stort sett kostnadsfria re-
gelförenklingar - att förenkla blanketter, att införa ett
enkelt bokförings- och deklarationspaket för egenfö-
retagare och att införa vettigare F-skatteregler - har
regeringen lyckats åstadkomma något särskilt kon-
kret. I Kanada kan en blivande företagare registrera
sitt företag, anmäla sig för olika skatter och ordna
eventuellt tillstånd via Internet. Den proceduren tar ca
20 minuter.
En jämförelse som har gjorts mellan tio OECD-
länder, varav Sverige är ett, visade att svenska små
och stora företag låg relativt bra till vad avser kostna-
der för att administrera lagar och andra regler. Där-
emot var det sämre för svenska företag med 20-49
anställda. De har de högsta administrativa kostnader-
na bland de jämförda länderna, något som oroar efter-
som vi vill att företag ska växa.
Om det är krångligt att starta företag blir det färre
företag. Är byråkratin för omfattande och regelverket
för krångligt växer inte småföretagen i den utsträck-
ning som är önskvärd. Bygger vi in onödiga hinder
mot produktutveckling och investeringar riskerar vi
att storföretagen investerar på annat håll där lagstift-
ningen är enklare.
I Sverige behöver en blivande företagare kontakta
ett stort antal myndigheter. Mängder av blanketter ska
beställas och fyllas i. Därefter kan beskeden ibland
låta vänta på sig alltför länge. Samtidigt har vi fått
rapport om att det har blivit bättre. Det säger sig
självt att många då drar sig för att starta företag. Där-
för bör det sättas upp en bestämd tid inom vilken
myndigheterna måste ha svarat eller handlagt ett
ärende. Myndigheterna i Sverige måste inta en attityd
av servicementalitet och uppträda som en lots i sina
kontakter med företagen.
En av de åtgärder som bidrar till en positiv ut-
veckling är att omvandla offentligt ägda företag till
privata företag och medvetet sträva efter att hitta
privata alternativ till tjänster och varor som i dag
produceras i offentlig regi. Samtidigt gäller det också
att det finns en konkurrensneutralitet mellan offentligt
och privat drivna företag inom samma sektor.
Herr talman! Så har vi problemet med F-
skattsedeln. Det var inte så längesedan som vi debat-
terade den. Per Rosengren var då bekymrad över att
han trodde att Folkpartiet - i dag var det tydligen
Centern - menade att man i stort sett skulle födas
med F-skattsedel, eftersom vi anser att den som vill
ha en F-skattsedel också ska få en sådan om han eller
hon inte har näringsförbud. Den tanken är kanske inte
så dum egentligen, men vi avstår för närvarande från
att lägga fram det förslaget. Vi nöjer oss med att
kräva att alla som ansöker om en F-skattsedel också
ska få det, om inte - som jag tidigare nämnde - sö-
kanden har näringsförbud.
Marie Engström sade att 864 ansökningar om F-
skattsedel har avslagits. Men vad vi inte vet någon-
ting om är mörkertalet. Det är många som har fått
höra om hur besvärligt och svårt det är att starta fö-
retag. Det är många blanketter som ska fyllas i, skat-
temyndigheterna kan vara tveksamma osv. Vi vet
alltså inte hur många det är som inte har ansökt, men
som skulle göra det om de visste att de har rätt att få
en F-skattsedel.
Herr talman! Slutligen vill jag säga att jag upp-
skattar utskottets tillkännagivande om skyddade
identitetsuppgifter i folkbokföringen, trots att vi inte
har motionerat i frågan. Skyddade uppgifter som
innebär ett direkt hot mot enskilda människor får inte
läcka ut. Jag hoppas att det går snabbt att få fram
underlag för ett beslut som stärker situationen för
dem som måste ha skyddad identitet.
Herr talman! Jag står givetvis bakom de reserva-
tioner som vi har till betänkandet, men jag nöjer mig
med att yrka bifall till reservation 2 under punkt 2.