Herr talman! I det här betänkandet behandlas ett
antal frågor som i mångt och mycket berör medborga-
res och företagares vardag när det gäller möjligheter-
na att fullgöra sina skyldigheter gentemot bl.a. skat-
temyndigheten, plus en del andra saker.
Vi har sett här under årets riksmöte att det har
kommit ett antal propositioner från regeringen på
skatteområdet, i synnerhet nu på slutet, långt efter den
tidpunkt som riksdagen har slagit fast för avlämnande
av propositioner under våren för övrigt. Men det är
väldigt få, för att inte säga ingen, av dessa propositio-
ner som tar upp tanken och har idéer om hur man ska
få enklare regler om uppbörd och taxering. Jag frågar
mig varför det inte kommer några förslag, varför de
dröjer och varför det inte förefaller finnas några am-
bitioner från regeringens håll när det gäller att komma
med förslag om förenklingar. Det var ganska många
år sedan nu som Simplexutredningen kom fram med
sina förslag, men det händer oerhört lite på det här
området.
Det är också skälet till att vi i det här betänkandet
uppmärksammar den här frågan, och jag ber därför,
herr talman, att få yrka bifall till reservation 1 under
punkt 1.
En annan fråga som vi har behandlat i det här be-
tänkandet gäller gränsen för kontrolluppgiftsskyldig-
het. För en näringsidkare går den gränsen vid 100 kr
och för en privatperson vid 1 000 kr. Vi tycker att det
hade varit rimligt att gränsen för näringsidkare också
skulle vara 1 000 kr. Beloppet 100 kr har varit oför-
ändrat sedan 1956, vilket ju är en väldigt lång tid.
Bara penningvärdesförändringen motiverar en höj-
ning till 1 000 kr. Men denna lilla förändring var inte
möjlig att genomföra i samband med det här betän-
kandet eftersom det visar sig att det får ganska stora
spridningseffekter på andra håll i skattesystemet. Ska
man höja den här gränsen bör man göra det så att
belopp under 1 000 kr blir skattefria hos mottagaren,
och de ska inte heller vara belagda med sociala av-
gifter. Vi avser emellertid att i andra sammanhang
återkomma med idéer om hur det här ska kunna
genomföras. Vi hoppas naturligtvis också att Reger-
ingskansliet funderar på denna sak.
En viktig fråga som jag tycker debatteras alldeles
för lite när det gäller skattepolitiken har med rättssä-
kerhet i beskattningen att göra. Det är egentligen bara
Moderata samlingspartiet som med kraft driver de här
frågorna. I det här betänkandet finns ett antal förslag
som vi har i våra motioner om de här viktiga frågor-
na. Det gäller anstånd med betalning, revision m.m.
Men låt mig ta upp en av dessa frågor, nämligen
skattetillägget, eftersom den har varit så omdiskute-
rad under lång tid på grund av det orimliga i att skat-
temyndigheten ska kunna besluta om skattetillägg.
Trots att den skattskyldige i många fall varken har
haft uppsåt eller har varit oaktsam kan det bli väldigt
dryga sanktioner i kronor för ett fel som är begånget.
Ett så här digitalt system ska vi inte ha.
Till slut hamnade vi i den situationen att regering-
en äntligen tillsatte en utredning, och denna utredning
har lämnat sitt betänkande. Där föreslås bl.a. att oakt-
samhetsrekvisit och uppsåtsrekvisit ska införas. De
som begår fel och verkligen har tänkt sig att begå fel
ska naturligtvis straffas, men de som kanske skriver
fel i en ruta och aldrig har haft för avsikt att undandra
det allmänna några skatter ska inte straffas. Utred-
ningens förslag har inte heller den lett till något initi-
ativ från regeringens sida, utan det pågår en utdragen
remissbehandling. Jag hade naturligtvis hoppats att
genom ett tillkännagivande här i riksdagen kunna
snabba på den här processen, men det har inte varit
möjligt att få majoritet för det yrkandet. Jag tycker
likväl att det är väldigt viktigt att reglerna om skatte-
tillägg ändras.
På en annan punkt har vi emellertid varit mera
framgångsrika, och det gäller inte direkt beskattnings-
frågan utan det gäller folkbokföringsfrågor, som
också ligger under skatteutskottets beredningsområ-
de. Det gäller frågan om skyddade identiteter. Det
fanns bl.a. en moderat motion av Catharina Elmsäter-
Svärd m.fl. moderater som krävde att om det är så att
en person har fått beslut om skyddad identitet så
måste man säkerställa att de skyddade uppgifterna
inte läcker ut från myndigheterna. Nu har vi fått med
oss utskottet på en gemensam skrivning på den här
punkten och ett tillkännagivande till regeringen som
bl.a. innebär att den här motionen delvis bifalles.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att utskottet ger
den här signalen. Exempelvis de kvinnor som varit
hotade eller misshandlade av sina män ska kunna
känna sig förvissade om och trygga i det faktum att
den skyddade identitet som har beslutats också ska
gälla. De ska inte behöva känna oro för att denna
identitet kan läcka ut och adressuppgifter och annat
bli offentliga genom att myndigheternas interna ruti-
ner fungerar bristfälligt. Jag hoppas nu att regeringen
skyndsamt går vidare i detta och tillsammans med
myndigheterna ser till att det blir sådana rutiner att
skyddade identiteter inte ska behöva läcka ut till det
offentliga.