Fru talman! Förebyggande hälsoarbete är ett ut-
omordentligt viktigt politiskt område, och det borde
vara naturligt att vid alla samhällsförändringar nog-
grant överväga konsekvenserna av dessa ur folkhälso-
synpunkt. Det gäller naturligtvis både positiva och
negativa konsekvenser. Sveriges internationellt sett
goda folkhälsoresultat har till en stor del samband
med årtionden av samhälleliga förbättringar av områ-
den som hygien, kost, bostadsförhållanden och ar-
betsmiljö - för att ta några viktiga fält.
Vi diskuterar naturligt nog väldigt mycket i soci-
alutskottet och i denna kammare kring hälso- och
sjukvårdspolitik. Även om vi bland partierna före-
språkar olika vägar att förstärka sjukvården, är vi i
mycket överens om att sjukvården är ett av de mest
centrala samhällsområdena. Det borde förhålla sig
likadant med folkhälsoarbetet. Kanske finns det före-
ställningar om tydliga och linjära samband mellan
satsningar på en förstärkt sjukvård och satsningar på
ett förbättrat folkhälsoarbete? Det sambandet finns
inte med automatik.
Sverige har fortfarande ganska goda folkhälsore-
sultat att uppvisa. Medellivslängden är bland den
högsta i världen för både kvinnor och män, och späd-
barnsdödligheten är den lägsta i världen. Det finns ett
flertal andra områden på folkhälsosidan där vårt land
ligger mycket bra till.
När man studerar ohälsotalen lite närmare fram-
träder dock en mer komplicerad och mörkare bild.
Hälsotillståndet i befolkningen är klart relaterat till
vilken samhällsgrupp man tillhör och under vilka
sociala betingelser man lever i. Klass och kön har en
signifikant betydelse för ohälsotalens fördelning.
Dessa klyftor i ohälsotalen syns över hela landet. I
landets storstadsområden är skillnaderna i ohälsotal
oerhört tydliga.
De klyftor som vidgades under 90-talet måste
motverkas, och det är ett arbete som har inletts under
denna mandatperiod. Det är angeläget också mot
bakgrund av att det finns internationella forsknings-
rapporter som pekar på att samhällen med stora eko-
nomiska klyftor tenderar att uppvisa högre ohälsotal
och sämre resultat vad avser folkhälsan än länder med
jämnare ekonomisk och social fördelning. Stora soci-
ala klyftor tenderar att åtföljas av stora folkhälsok-
lyftor, och fler människor drabbas och dör av sjuk-
domar och skador som skulle kunna förebyggas. En
sådan utveckling är oacceptabel för oss i Vänsterpar-
tiet, och därför menar vi att arbetet för en bättre folk-
hälsa måste gå hand i hand med arbetet för minskade
klassklyftor.
Fru talman! Det är också viktigt att notera att
kvinnor genomgående uppvisar högre ohälsotal än
männen. Kvinnor har längre genomsnittlig livslängd
än männen, men de drabbas i högre utsträckning av
skador, sjukdomar och ohälsa. Bland det mest an-
märkningsvärda är att vi under senare år kan konsta-
tera en sjunkande dödlighet bland alla grupper utom
en, nämligen kvinnor i s.k. outbildade arbetaryrken.
De här skillnaderna är självklart aldrig någonsin ac-
ceptabla. Forskning och samhällsutveckling måste ta
fasta på dessa skillnader och verka för förändringar
som kommer kvinnorna till godo.
Vi ser självklart fram emot den utlovade folkhäl-
sopropositionen i höst. Vår förhoppning är att vi då
fortsätter ett samarbete i den nuvarande majoriteten.
Vi menar att det möjliggör en inriktning på folkhälso-
arbetet som inkluderar satsningar på att minska de
klass- och könsrelaterade skillnaderna i hälsohänse-
ende. Det är också avgörande att i samband med mål-
och strategiformuleringar på folkhälsoområdet ta upp
de växande problemen med de många långtidssjuk-
skrivningarna i samhället och formulera planer för
förebyggande arbete på området arbetsrelaterad ohäl-
sa. Här handlar det om samordnade insatser från ett
flertal samhällsområden. Det finns anledning till
förnyade diskussioner om företagshälsovård och
hälsofrämjande arbetsplatser. Frågor om ökat infly-
tande för de anställda över sin arbetssituation är cent-
rala i sammanhanget.
Fru talman! Tobak, alkohol och narkotika är vik-
tiga områden för förebyggande folkhälsoarbete. Vi
har ganska nyligen behandlat alla dessa tre områden i
särskilda betänkanden, och jag ska inte uppehålla mig
vid dem i dag. Det måste ändå understrykas att vi har
all anledning att se med största oro på den pågående
kraftiga ökningen av alkohol- och droganvändningen
i samhället. De åtgärder vi beslutat här i riksdagen
ska naturligtvis avvaktas, men det finns anledning att
ha en beredskap för att kunna vidta ytterligare åtgär-
der.
Fru talman! Vänsterpartiet har i ett antal reserva-
tioner valt att markera ståndpunkter kring ett antal
viktiga folkhälsoområden. Ett sådant område är ljud-
nivåerna i samhället där vi är bekymrade över ut-
vecklingen med ett ökat antal hörselskador. Inte minst
de unga riskerar tidigt att få nedsatt hörsel. Vi vill
kraftigt understryka de åtgärder som föreslås i reser-
vationen.
Vidare pekar vi i en annan reservation på bekym-
ren med den ökade övervikten bland barn och unga i
samhället. Vi pekar på att det är angeläget med åtgär-
der för att stimulera och förbättra den fysiska aktivi-
teten både i skolan och på fritiden.
Vi markerar i en reservation behovet av särskilda
åtgärder mot osteoporos. Den reservationen har sin
grund i en moderat motion. Vi vidhåller, precis som
tidigare, att det inte ankommer på riksdagen att uttala
sig om förebyggande insatser och behandling av
sjukdomar, men vi vidhåller behovet av att det utar-
betas en nationell handlingsplan för att bromsa ut-
vecklingen med ett ständigt ökat antal skador till följd
av osteoporos, som är en mycket allvarlig folksjuk-
dom.
Fru talman! Vänsterpartiet noterar med stor till-
fredsställelse att ett enigt utskott utifrån motioner från
flera partier beslutat föreslå att riksdagen ger rege-
ringen till känna att anta mål för det självmordspre-
ventiva arbetet. Det är en utomordentligt angelägen
uppgift.
Vänsterpartiet står bakom alla sina reservationer,
men jag yrkar för tids vinnande bifall endast till re-
servation 1.
I likhet med föregående talare vill jag tacka fru
talman och utskottskamraterna för de gångna fyra
åren.