Fru talman! Den senaste tidens uppmärksamhet
kring de många och långa sjukskrivningarna har
verkligen också satt fokus på folkhälsofrågorna. Vi
har ju sedan några år känt till att sjukskrivningstalen,
och därmed kostnaderna, har ökat, men varningssig-
nalerna har tydligen inte varit tillräckligt höga. Rege-
ringen har inte förmått att lägga fram en proposition
med anledning av Folkhälsokommitténs utredning.
Det hade säkert kunnat sätta fart på det folkhälsoar-
bete som är så oerhört viktigt.
Fru talman! Jag vill hänvisa till det särskilda ytt-
rande som Folkpartiet tillsammans med Moderaterna,
Kristdemokraterna och Centern har lämnat till det här
betänkandet.
En framgångsrik folkhälsopolitik måste grunda
sig på goda kunskaper om den pågående samhällsut-
vecklingen, om ohälsans orsaker och om vilka meto-
der som är framgångsrika. Den måste bygga på kun-
skap om olika befolkningsgruppers värderingar och
kultur. Den måste också grunda sig på en insikt om
att människor ser olika på nytta och risk med olika
handlingsalternativ. Livet är ju mycket mer än att
minska hälsorisker. Vid val av strategier i folkhälso-
arbetet behövs också en sammanfattande etisk be-
dömning.
Fru talman! Det är viktigt att vanor och livsstilar
som får bestående effekt för hälsan kan påverkas så
tidigt som möjligt. Förskola och skola har här en
viktig uppgift. Det gäller matvanor, motionsvanor och
bruk av tobak, alkohol och droger. I skolan finns
unika möjligheter att öka elevers kunskap och påver-
ka deras attityder till livsstilsfrågor. Här handlar det
också mycket om lärarnas inställning. Det är därför
viktigt att lärarutbildningen innehåller avsnitt om
folkhälsofrågor och skolans möjligheter att till ele-
verna förmedla kunskaper om hälsans och ohälsans
bestämningsfaktorer.
Med en sådan utbildning ökar sannolikt motiva-
tionen för skolan att prioritera folkhälsofrågorna i
utbildningen. Det här behöver inte vara speciellt
krångligt och inte heller speciellt teoretiskt. Ett ex-
empel som jag såg i ett inslag i TV var en skola där
elever och lärare varje dag före lunch tog en gemen-
sam promenad. Det gav bättre matlust och bättre
koncentration inför eftermiddagens lektioner. Samti-
digt gavs tillfälle till gemenskap både mellan elever
och mellan elever och lärare.
Andelen barn och unga som får diabetes ökar ock-
så oroväckande. Därför är det viktigt att eleverna får
undervisning om kost och motion och att idrottsämnet
inte teoretiseras utan att eleverna får utöva fysiska
aktiviteter.
En positiv fritid utgör ofta en av de viktigaste
friskfaktorer för alla åldersgrupper. Tyvärr når inte
det utbud som finns alla samhällsgrupper, t.ex. funk-
tionshindrade, vissa invandrargrupper och ensamför-
äldrar. I måndags var jag ute och tittade på tillgäng-
ligheten i några kommuner i Västmanland. Jag kunde
tyvärr konstatera att flera av de lokaler som används
för olika kulturella ändamål inte är tillgängliga för
funktionshindrade. Lokaler för konserter ligger fler
trappor upp utan hiss. Det går inte ens ta sig in i
byggnaden på grund av trappor. Hörselslingor funge-
rar dåligt, är fel inställda eller trasiga. Det är klart att
om man som funktionshindrad upplever detta ett antal
gånger minskar ju lusten att ens försöka besöka ett
kulturellt arrangemang.
De här frågorna måste lösas. Vi har ju antagit ett
handlingsprogram här i riksdagen om tillgänglighe-
ten. Det är bara det att det har tagit tid. Det verkar ta
lång tid innan det händer något.
Fru talman! Varje enskild person kan ta ett betyd-
ligt större ansvar för sin hälsa, men det är också så att
man måste få veta vad man ska göra själv. Här har
t.ex. apoteken spelat en stor roll. Samarbetet med
Folkhälsoinstitutet och även med olika patientorgani-
sationer har haft stor betydelse när det gäller att in-
formera hur man kan förebygga sjukdomar och hur
man själv hanterar hälsoproblem. Oavsett vilken
ställning apoteken kommer att få i framtiden är det
viktigt att de också i fortsättningen får spela en aktiv
roll i folkhälsoarbetet. Apotekens kundkrets är myck-
et vid, och därför når de också ut med sin information
till alla befolkningsgrupper.
Fru talman! Det självmordsförebyggande arbetet
är av största vikt. Vi i Folkpartiet har under en rad år
motionerat i den här frågan. Under förra året fick vi
gehör för vår motion angående självmord och barn.
Det blev till ett tillkännagivande till regeringen om att
de riktlinjer som WHO har utarbetat om hur själv-
mordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast bör
omsättas till svenska förhållanden.
I det här betänkandet har vi tagit ytterligare ett
steg med anledning av en folkpartimotion, flerparti-
motioner och motioner från Kristdemokraterna om att
vi ska sätta upp mål när det gäller det självmordspre-
ventiva arbetet. Jag hoppas att vi nu kan nå de mål
som WHO har satt upp i projektet Hälsa för alla
2000.
Buller har blivit ett stort problem. Ungefär var ti-
onde person lider av hörselskada. Att höra illa och ha
problem med hörseln är ofta stigmatiserande och
skapar många problem. Det är därför viktigt att mins-
ka bullerstörningar så att ljudnivåerna sänks och färre
människor utsätts för det skadliga bullret. Utskottets
majoritet har ganska bra skrivning kring detta i be-
tänkandet. Jag förutsätter att bullerfrågan kommer att
få en framträdande plats när folkhälsopropositionen
äntligen läggs fram i riksdagen. Jag kan i alla fall
lova att vi i Folkpartiet kommer att fortsätta att arbeta
för att de bullerstörningar som leder till hörsel-
problem ska bekämpas med full kraft.
Fru talman! Kunskap behövs för ett målinriktat
och effektivt folkhälsoarbete. Det finns områden där
forskningen visat att förebyggande arbete lönar sig.
Det gäller t.ex. skadeprevention, åtgärder mot to-
baksbruk, suicidprofylax, screening mot cancer i
livmoderhalsen och mammografi. För andra områden,
som primärprevention av hjärt- och kärlsjukdom och
cancer behövs mer forskning för att utröna vilka me-
toder som är mest kostnadseffektiva. Folkpartiet
anser därför att det är viktigt att forskningen om vilka
förebyggande insatser som är mest effektiva utifrån
en mänsklig och hälsoekonomisk utgångspunkt sti-
muleras och prioriteras.
Ett annat forskningsfält som måste stimuleras är
forskningen kring hur kunskap om livsstilars betydel-
se för folkhälsan bäst kan förmedlas så att kunskapen
kan bli tillvaratagen på det individuella planet. Det är
viktigt att Folkhälsoinstitutet i sitt folkhälsoarbete för
systematiska kunskapsöversikter. De bör också initie-
ra och stödja forskning som är viktig för det hälso-
främjande och förebyggande arbetet. Institutet bör
naturligtvis också systematiskt utvärdera olika arbets-
sätt i förebyggande syfte.
Fru talman! Jag står bakom samtliga mina reser-
vationer men yrkar bifall endast till reservation nr 8.