Fru talman! Kolleger! Det är tillfredsställande att i
dessa yttersta dagar av innevarande mandatperiod
delta i ännu en folkhälsodebatt. Jag vill passa på att
tacka mina kolleger och särskilt Leif Carlson från
Moderaterna som har sett till att folkhälsodebatterna
har blivit särskilt heta.
Det är tillfredsställande att ha ännu en folkhälso-
debatt eftersom detta är högaktuella och ytterst ange-
lägna frågor, men också eftersom det ger oss en bra
bild av att vi på område efter område flyttar fram
positionerna. Vi påminns dock ständigt om att det
finns mycket kvar att göra.
För att spara tid ska jag fatta mig kort.
Samhället i stort förändras, och det får också kon-
sekvenser på folkhälsans område. I dessa dagar talas
mycket om sjukskrivningar och ohälsa i arbetslivet.
Ett allt högre tempo, större krav och förväntningar
har ofta konsekvenser som leder till fysiska och psy-
kiska åkommor. Det finns sedan en lång tid tillbaka
en debatt om de s.k. välfärdssjukdomarna, t.ex. stress
och övervikt. Detta ger oss en påminnelse om att vi
inte kan luta oss tillbaka och känna oss nöjda med
tidigare framgångar på området när vi vet att så
många människor mår dåligt i vårt samhälle.
Vi vet att folkhälsoområdet inte är något statiskt
område som förblir detsamma år efter år. I takt med
att samhället förändras blir det följdverkningar på vår
arbetsmiljö, på vår boendemiljö och på våra konsum-
tionsvanor, kort sagt på över huvud taget alla områ-
den som rör vår livsstil. Det är tillfredsställande att
folkhälsofrågorna väcker ett sådant engagemang och
har fått en central plats i den socialpolitiska debatten.
I dagens betänkande behandlas en rad motioner
om folkhälsomål, inriktningen av folkhälsoarbetet
m.m. Det har också väckts motioner om folkhälso-
forskning. Många av dem är kloka och tänkvärda,
och flera har tagit sin utgångspunkt i Nationella folk-
hälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet utgår från
att dessa och liknande frågeställningar kommer att
behandlas i regeringens proposition på området sena-
re i år. Jag ser med tillförsikt fram emot denna. Jag
vet att arbetet med den, trots det som har sagts från
denna talarstol, är i full gång och att det inte kommer
att tappa tempo.
Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är att folk-
hälsan ska förbättras för de grupper i samhället som
är mest eftersatta ur folkhälsosynpunkt. Detta är en
solidarisk och naturlig utgångspunkt. Man har fokus
på att minska ojämlikheten vad gäller hälsofrågorna.
Det är också självklart att vi samtidigt strävar efter att
förbättra hälsan för befolkningen som helhet.
Regeringen arbetar nu med att utforma en natio-
nell folkhälsopolitik. I detta ingår nationella mål och
indikatorer för folkhälsoarbetet. Vidare redovisar
regeringen att Folkhälsoinstitutet haft regeringens
uppdrag att utveckla och pröva metoder för hälsokon-
sekvensbedömningar/beskrivningar. Man har arbetat
för att hitta en principmodell för detta. I detta arbete
har man utgått från Nationella folkhälsokommitténs
förslag till hälsomål, som formulerats med utgångs-
punkt i hälsans bestämningsfaktorer.
Utskottet vidhåller att folkhälsoarbetet även fort-
satt ska ges hög prioritet. Vi ser fram emot att en
proposition om nationella folkhälsomål kommer att
läggas fram under hösten och presenteras i samband
med budgetpropositionen.
Utskottet utgår från att Nationella folkhälsokom-
mitténs slutbetänkande, SOU 2000:91, som remiss-
behandlats, kommer att utgöra ett viktigt underlag för
regeringens kommande förslag på området. Detsam-
ma gäller Folkhälsorapport 2001, Miljöhälsorapport
2001 och rapporterna från Kommittén Välfärdsbok-
slut över 1990-talet. Utskottet utgår även från att
folkhälsoforskningen kommer att behandlas i den
aviserade propositionen.
Vad beträffar olika folkhälsoproblem har bl.a.
frågan om psykisk ohälsa och stress tagits upp. Det är
utan tvivel så att det behövs kraftfulla insatser både
centralt och lokalt för att motverka den negativa ten-
densen. Utskottet förutsätter att regeringen särskilt
beaktar detta vid den kommande mål- och strategi-
formuleringen på detta område.
När det slutligen gäller insatser mot sjukdomar
som benskörhet, tuberkulos och elöverkänslighet har
utskottet samma inställning som tidigare. Mot bak-
grund av de riktlinjer för prioriteringar inom hälso-
och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom vid-
håller utskottet att riksdagen inte kan tillmötesgå
motionskraven på insatser mot olika sjukdomar eller
på att vården bör organiseras på ett visst sätt.
Med detta yrkar jag bifall till förslagen i betän-
kande SoU19 och avslag på samtliga reservationer.