Fru talman! Den här debatten visar väldigt tydligt på grundinställningen och hur man ser på marknadsekonomi och monopol. Man har en tilltro från Socialdemokraternas och stödpartiernas sida att monopol alltid är värda att krama oavsett i vilken form de uppträder. Låt oss titta på de exempel där omregleringar har skett i vår omvärld.
Jag tror det var Kent Persson eller Per Bolund som tog upp Finland som exempel. Finland är kanske inte det bästa exemplet på hur man har hanterat det. Det är av det skälet att man har haft höga inträdesbarriärer. Det har lett till att det inte har blivit en ökad tillgänglighet.
Om vi tittar sydväst om Sverige på Danmark genomfördes där en omreglering år 2005. Antalet företag ökade kraftigt inom branschen. Det var fri prissättning och fri etableringsrätt. Prisnivån som tidigare var på 400 danska kronor ligger i dag i spannet 290-450 danska kronor.
Det fanns 110 stationer år 2005. På tre år blev det 332 nya stationer i Danmark. Det var låga inträdesbarriärer och en bejakande inställning till att avmonopolisera och avreglera.
Kan det fungera i Danmark kan det också fungera i Sverige med låga inträdesbarriärer och med kundnyttan i fokus. Det innebär att man inte ska behöva ta ledigt från jobbet med inkomstbortfall för att sedan få betala en besiktningsavgift vid tidpunkter när man kanske egentligen skulle ha arbetat och bidragit till samhället.
Detta är en frihetsreform. Jag är stolt över att stå här och rösta igenom den i dagens riksdagsbeslut.