Fru talman! I mitt anförande uttryckte jag en oro för avregleringen som jag kan läsa mig till. Det är inte så att jag gör det på lösa grunder, utan det är genom att jag tittar på hur man hanterar andra frågor.
Jag fick så sent som i går se några exempel på hur regeringen har hanterat liknande situationer. Man kan läsa i tidningarna att staten får skjuta till 285 miljoner kronor för att undvika nytt kaos på Försäkringskassans område. Man kan läsa att regeringen inte brydde sig om varningarna när den valde prismodeller för läkemedelskopior och så vidare.
Den skrift jag håller i min hand skulle försöka att ordna det, men regeringen har inte lyssnat på det. Om den gjorde det skulle jag känna mig lugnare. I den tidigare diskussionen talade vi bland annat om att lösa problemet med att ändra på ägarförhållandena inom Bilprovningen.
Jag fick till svar att man inte kan göra det nu eftersom det är många andra saker som man måste ta hänsyn till. I andra ärenden har regeringen hittat modeller för sådant. Vi hade inte ens blivit informerade om hur det skulle kunna gå till.
Det gör att jag blir lite fundersam. Sedan ser jag resultatet av andra avregleringar som regeringen har tillåtit sig med stöd av de borgerliga ledamöterna, och det har inte blivit bra.
Jag frågar nu: Hur är det, kan Hans här garantera att det inte blir några problem efter den 1 juli nästa år och att man har löst de farhågor vi har?