Fru talman! Jens Holm talade om skammens gräns. Men jag tycker att skammens gräns passerades när han gjorde en jämförelse med de svenska vapenavtalen med Saudiarabien. Här ingår vi faktiskt i en EU-sammanslutning som tillsammans ska försöka skapa någonting bra, så jag tycker att jämförelsen är ganska bisarr.
För att anknyta till det sistnämnda är den svenska ståndpunkten att sexårsstödet och stödet till lokalbefolkningen och den inhemska näringen ska öka, och det har ökat. Sedan kan man inte säga exakt vad Sverige har spelat för roll, men vi har troligtvis spelat en roll i och med att vi har varit med och krävt detta år efter år.
Det intressanta är att vi har en roll att spela, trots att vi som nation inte är inblandade i avtalet. Sedan finns det svenskägda båtar med annan flagg därnere, men det är egentligen en helt annan historia, för de har separata avtal. Men som nation har vi inget intresse i detta fiske.
Vi har en väldigt viktig roll att spela här. Då är det, återigen, väldigt bra att vi har gemensamma utgångspunkter i diskussionen. Sedan kan man alltid diskutera hur man hanterar sina utgångspunkter i praktiken. Det kanske kan låta ganska krasst, men vi har ändå ett resultat som räknas. Man kanske kan få göra vissa eftergifter på vägen, men det viktigaste är att man vet exakt vilka utgångspunkter man har.