Herr talman! När Jessika Vilhelmsson talar om avtalsfriheten på det sättet och använder det i detta sammanhang kommer jag att tänka på målningen
Grindslanten
. Det är ett gäng barn som gemensamt hjälps åt att öppna en grind för att släppa fram hästskjutsen. När det sedan kommer till betalningen är det den starkes rätt som gäller.
När vi stiftar lagar i det här landet - liksom man gör i alla andra länder - är det för att värna den svages rätt och ge rättvisa spelregler. Det är precis det vi nu sysslar med. Vi stiftar lagar för att ge rättvisa spelregler. Tillkännagivandet innebär att regeringen får tillbaka förslaget på sitt bord. Då kan regeringen komma tillbaka. Man kan förankra sina förslag i kammaren, vilket man sällan gör. Nu har man chansen.
Man kan börja med att förankra förslaget i regeringen, vilket jag förstått inte med säkerhet skett i det här fallet. Börja där. Fortsätt sedan med att förankra förslaget i kammaren. Kom tillbaka med ett förslag som kammaren kan acceptera. Sedan kan vi utgå från det och vad som ska gälla i framtiden beträffande avtal mellan företag. Det finns utrymme för regeringen att komma med ett förslag som kanske går utanför de 30 dagarna men ändå har en slutpunkt, ett förslag som innebär att man som mäktig och stark inte ska kunna ställa vilka krav som helst på sina leverantörer.
Kom tillbaka med ett förslag så får vi se vad vi kan göra. Vi kanske kommer överens. Det föreliggande förslaget kan vi inte ställa oss bakom. Vi kommer inte heller att ställa oss bakom vår egen reservation, för i så fall skulle Alliansens förslag gå igenom vid omröstningen i dag. Vi ställer oss bakom Socialdemokraternas och den övriga oppositionens förslag för att ni i Alliansen ska få tillbaka det på ert bord och komma med ett bättre förslag.