Fru talman! I konstitutionsutskottets betänkande
nr 33 behandlas 43 motioner från de allmänna mo-
tionstiderna 2000 och 2001, vilka alla på olika sätt rör
massmediefrågor. Inte helt oväntat avstyrker utskot-
tets majoritet samtliga 43.
Att Socialdemokraterna, ofta med benäget bistånd
från Vänstern och Miljöpartiet, förkastar alla icke
egna förslag, om jag uttrycker det så, synes snarare
vara regel än undantag. Det är något som jag med all
tydlighet har hunnit erfara under min korta sejour i
den här kammaren.
Att det finns skillnader mellan majoritet och op-
position i massmediefrågor är nog givet, och att det
går en skarp skiljelinje mellan socialdemokrater och
moderater i dessa frågor blir mycket tydligt när man
blickar bakåt och har facit i hand.
Flera av de yrkanden som framförs i de nu be-
handlade motionerna avser förslag som har redovisats
och lagts fram ett antal gånger under föregående
riksmöten. Därmed har de också varit föremål för
debatt i denna kammare ett flertal gånger. Varje gång
har de avstyrkts, antingen med hänvisning till någon
utredning som man säger sig inte vilja föregripa eller
med hänvisning till att man tidigare avstyrkt och inte
funnit skäl att frångå tidigare bedömning.
Fru talman! KU33 är därmed i mångt och mycket
en repris, och mycket av det som jag nu kommer att
framföra har sagts tidigare, men det tål att upprepas.
Den moderata mediepolitiken tål att granskas.
Vi tycker att det ska råda stor frihet att ge ut och
distribuera medieprodukter utan klåfingrighet från
statens sida. Vi tycker att det är en viktig uppgift att
se till att det är den enskildes frihet och rätt som
präglar den nya informationsteknikens tillämpning i
samhället. Strävanden att politiskt kontrollera tekni-
ken begränsar, enligt vår uppfattning, möjligheterna
till utveckling och måste därför undvikas så långt det
är möjligt.
Vi anser vidare att det inom ramen för dagens
tekniska begränsningar för medier ska vara läsarna,
lyssnarna, tittarna och användarna som genom sina
val avgör vilka medier som ska ha förutsättningar att
distribueras. Det kan och får inte vara politiskt grun-
dat godtycke som avgör mediernas framtida utveck-
ling.
Vi moderater anser att statens ansvar bör vara att
slå vakt om yttrande- och etableringsfriheten. Därmed
uppnås en mångfald på publikens och samhällets
villkor. I statens åtagande på medieområdet bör också
ingå att underlätta för nya kanaler att etableras utan
att man i onödan lägger sig i deras programverksam-
het utöver det som regleras i radio- och TV-lagen.
Vägledande ska hela tiden vara ansvaret gentemot
publiken.
Vi tycker också att koncessioner till radio och TV
ska fördelas på samma sätt som enligt den privata
lokalradions ursprungliga regelverk, nämligen genom
ett auktionsförfarande.
Vi anser vidare att det är viktigt att vidga yttran-
defriheten och öppna för såväl nya regionala kanaler
som fria nationella kanaler. Det finns inga tekniska
eller demokratiska skäl att begränsa den fria radions
utveckling. Outnyttjade radiofrekvenser och de fre-
kvenser som frigörs när Sveriges Radios behov mins-
kar ska bjudas ut.
En politik för fria medier kommer också att leda
till att teknikens utveckling sker utifrån de enskilda
medborgarnas behov och intressen. Det innebär att
gränserna mellan olika medier luckras upp samtidigt
som lagar och regler som är teknikbundna snabbt
kommer att bli både otidsenliga och motverka sina
egna syften. Det ställer krav på en lagstiftning som
ger en frihet för de nya mediernas utveckling, allti-
från Internettjänster till television. Vi tycker att Sve-
rige ska vara ett land där denna utveckling är naturlig
och internationellt ledande.
Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till reserva-
tion 3.
Avslutningsvis hade jag tänkt att mycket kort re-
dovisa våra yrkanden vad gäller dels det s.k. TV-
direktivet, dels den s.k. must carry-regeln, vilka åter-
finns i våra reservationer nr 9 respektive nr 11.
Vi anser att EU ska arbeta för att utvidga den inre
marknaden och få bort offentliga monopol. TV-
bolagen bör fritt förfoga över programinnehållet i
enlighet med respektive länders tryckfrihetsförord-
ningar. Det finns ingen anledning för EU att reglera
vilka länder som program ska komma från eller ställa
krav på viss andel europeiska program. Vi finner det
oacceptabelt att EU ställer krav på viss sammansätt-
ning av programmen, och vi upprepar därför vårt
tidigare yrkande om att TV-direktivet bör avskaffas.
Den s.k. must carry-regeln innebär att kabel-TV-
företagen är skyldiga att i kabelnäten distribuera ett
antal program som sänds med tillstånd av regeringen
utan någon avgift.
Det finns enligt vår mening ingen anledning att
ålägga kabelägare att kostnadsfritt distribuera kom-
mersiella program. Kravet på allmänhetens tillgång
till allsidig information måste rimligen anses tillgodo-
sett genom att de licensbetalda public service-
kanalerna, TV 1 och TV 2, omfattas av must carry-
skyldigheten. Som public service-kanaler är det fak-
tiskt deras uttryckliga uppdrag att tillhandahålla just
allsidig information. Must carry-regeln bör därför
enligt vår uppfattning begränsas till enbart de licens-
finansierade public service-kanalerna.
Fru talman! Jag står självfallet bakom alla de re-
servationer som vi moderater ligger bakom men har
för tids vinnande nöjt mig med att yrka bifall till
reservation nr 3.