Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Massmediefrågor

MATS BERGLIND (s), 2002-04-25 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Som flera av debattörerna här har

nämnt är det inte första gången vi debatterar massme-

diefrågor. Det är väl ganska naturligt att något så

viktigt i ett demokratiskt samhälle - Ingvar Svensson

berörde detta på ett mycket bra sätt i inledningen av

sitt anförande - är en viktig sak för det här parla-

mentet och för många andra parlament när det gäller

hur det fungerar och vilken inriktningen ska vara i

massmediefrågor.

Det är klart att vi som politiker ibland kan ha

många synpunkter på hur massmedierna sköter sitt

jobb, på hur massmedierna i olika sammanhang

granskar oss som makthavare och som politiker, på

hur vissa intervjuer och debattprogram är osv. - det är

ganska naturligt.

Men det är väl ändå välgörande att vi håller fing-

rarna borta från hur de professionella journalisterna

sköter sitt jobb. Om det finns några som tycker att vi

ibland råkar lite i kläm finns det bara ett sätt råda bot

på det: Vi, som ska granskas, måste bli bättre på att

hantera massmedierna och inte försöka analysera och

ha synpunkter på hur de sköter sitt jobb.

Även om vi ibland har olika åsikter om förhållan-

det mellan massmedierna och oss makthavare kan vi

ändå fråga oss vad som skulle hända om vi inte hade

fria medier som granskade oss.

I min hemkommun finns en lokaltidning som har

en mycket stark ställning - ingen monopolställning

direkt, men ändå en mycket stark ställning. Den skö-

ter sitt jobb alldeles utmärkt. Den har inte en social-

demokratisk ledarsida utan en moderat ledarsida. Det

är klart att man kanske tycker ett och annat när man

läser ledarsidan på morgonen. Det är nog många av

mina partivänner hemma som tycker och tänker en

hel del om lokaltidningen, men man kan fråga sig vad

som skulle hända om lokaltidningen över huvud taget

inte fanns. Hur skulle vi då få reda på vad som händer

i vår kommun? Hur skulle vi då få reda på vilka poli-

tiska beslut som har tagits i vår kommun? Hur skulle

vi kunna få ut information om vad som händer i

landstinget osv.?

Detta är inte något unikt för min kommun. Så är

det nästan över allt. Man måste fråga sig vad som

skulle hända om vi inte hade de massmedier som vi

har.

Visst är det spännande att se den utvecklingen

som rör nya medier. Det blir spännande att se hur de i

dag traditionella medierna klarar sig i förhållande till

den nya tekniken. Men jag tror att vi ska vara försik-

tiga med att lägga oss i för mycket när det gäller hur

de nya medierna ska fungera och vad de ska få för

inriktning, av samma skäl som vi har varit mycket

försiktiga med att lägga oss i hur de i dag traditionella

medierna fungerar.

Det är väl precis samma sak med de nya medierna

som med de gamla. Visst finns det risker om man inte

har ett regelsystem och om man inte har viss gransk-

ning av hur det fungerar. Jag tror att det skulle bli

mycket vanskligt om vi släppte sådant helt fritt. Mar-

gareta Nachmanson noterade i sitt anförande lite

besviket att när vi diskuterar massmediefrågor hänvi-

sar vi antingen till utredningar eller till gamla ställ-

ningstaganden. Jag vill påstå att det är en god tradi-

tion, oavsett om det gäller massmediefrågor eller

annat. Har vi tillsatt utredningar är det väl naturligt att

vi ska följa vad som sägs där och de slutsatser som

man kommer fram till innan vi fattar beslut. Det är ett

grannlaga sätt att granska vad som kan komma och

hur de nya medierna blir.

Samtidigt finns det naturligtvis klassiska motsätt-

ningar. Det finns de som tycker att marknaden helt

fritt ska sköta ägarkoncentrationen, avgöra vem som

ska ha möjlighet att öppna radio- och TV-kanaler,

och samhället i övrigt ska inte lägga sig i. Den skilje-

linjen har funnits, och den kvarstår. Vi får väl leva

med det. Det finns en majoritet i den här riksdagen

som vill värna om mångfalden. Vi stöder t.ex. tid-

ningar med presstöd osv. Det är inte bara marknaden

och kapitalet som ska styra den delen. Samhället

måste också underlätta för att få en bra mångfald.

När det gäller ägarkoncentrationen håller jag med

om att det är lite vanskligt om några få blir alltför

dominerande. Det är en fördel om det finns flera

aktörer, framför allt om vi står inför ett skeende där

flera olika typer av medier går samman och det blir

ett korsägande. Det ger massmedierna totalt sett en

väldigt dominerande roll för vissa. Vi ska nog vara

lite försiktiga och hålla koll på vad som kan hända

där. Jag tror att samhället behöver försöka stödja den

mångfald som finns.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till ut-

skottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Debatten

Hämtad sida: 19

19 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MATS BERGLIND (s): Massmediefrågor (2002-04-25) — PRESS0