Fru talman! Medier som radio och TV har en
mycket stor genomslagskraft som förmedlare av kul-
tur- och samhällsliv. Detta gäller inte minst till ung-
domar. Därför ser vi i Folkpartiet det som en viktig
kulturpolitisk uppgift att säkra att det som kallas för
public service präglas av kvalitet och bildning. Vi
behöver naturligtvis förströelser, men om det går ut
över fördjupning uppstår problem.
Med tanke på det enorma utbudet av lättare un-
derhållning i de kommersiella kanalerna som vi har i
dag anser vi i Folkpartiet att public service bör bli
mer fokuserad på kvalitetsproduktion än vad som är
fallet i dag. Breda underhållningsprogram och viss
sportbevakning kräver inte offentlig finansiering för
att produceras och distribueras. Det behövs fler kvali-
ficerade kommenterande program, svenska filmer och
pjäser, barnprogram av hög kvalitet och två rikstäck-
ande fullbemannade nyhetskanaler.
Det svenska språket är litet, och i globaliseringens
tid är program på engelska så billiga att de lätt tränger
ut de svenskspråkiga programmen. I förlängningen
riskerar en marginalisering av svenskan att skingra ett
svenskt kulturarv. Därför krävs det större satsningar
av public service på ett kvalitetsutbud på svenska i
nya och gamla medier.
Finansiering genom TV-avgifter kommer i läng-
den inte att kunna fungera som en inkomstkälla för
public service. Ett skäl till detta är att systemet med
TV-avgifter inte är teknikneutralt. Att betala för inne-
hav av en mottagare, dvs. en TV-apparat, är inte tids-
enligt eftersom mottagare numera är ett mycket vida-
re begrepp. Det går t.ex. att se på TV genom datorn.
Därför menar vi i Folkpartiet att det är dags att söka
ett nytt system. Medan vi fortfarande lever kvar i det
gamla systemet motsätter sig Folkpartiet höjningar av
TV-avgifterna.
Ett finansieringssystem som bygger på skatter el-
ler reklamintäkter kan riskera mediernas oberoende
ställning. I stället vill vi i Folkpartiet bygga upp ett
nytt finansieringssystem med hjälp av public service-
fonder. Hos dessa fonder ska företag ansöka om me-
del för att producera och distribuera kvalitetsprogram.
Folkpartiet föreslår att fem fonder bildas för att stödja
public service-produktion inom radio, TV och nya
medier. Fonderna får dels ett stort eget kapital genom
att staten gör en engångsöverföring, dels årliga till-
skott. Engångsöverföringen föreslås komma från en
försäljning av bl.a. statens återstående aktier i Telia.
Det årliga tillskottet ska komma från intäkter från
nätavgifter. Att ersätta systemet med TV-avgifter
innebär också att man slipper den största delen av
dess kostnader för administration och kontroller som
för närvarande uppgår till 140 miljoner kronor.
De public service-fonder som vi föreslår ska ge
stöd till programproduktion och säkra sådana distri-
butionskanaler så att public service kan nå ut bland
publiken. Även kommersiella radio- och TV-stationer
liksom webbplatser ska kunna få stöd från fonderna.
Resursnivån till public service ska ligga på 20-
25 % över dagens resurser för att möjliggöra en högre
kvalitet.
De tillgångar som Sveriges Television, Sveriges
Radio och Utbildningsradion har bör komma den
fortsatta public service-verksamheten till del. Deras
arkiv kan exempelvis överföras till Arkivet för ljud
och bild. Dessa bolag bör övertas av personalen eller
säljas som folkaktier på börsen. I båda fallen kommer
naturligtvis den befintliga personalen att få ett bety-
dande inflytande på hur verksamheten ska bedrivas i
fortsättningen.
Folkpartiet motsätter sig de omfattande statliga
subventioner för utbyggnaden av det digitala
marknätet som nu föreligger. Folkpartiet anser att
marknaden kan ta ett större ansvar när det gäller ut-
byggnaden av distributionsnät.
Distributionen behöver inte vara en tung utgift-
spost ens när ett digitalt och ett analogt nät ska an-
vändas parallellt.
Fru talman! Vi menar att public service-
programmen genom sitt innehåll och sin attraktions-
kraft är en tillgång för alla distributörer.
Med hänvisning till vad jag just har sagt yrkar jag
bifall till reservation nr 6.